Ett haveri där ansvariga belönas

Krönika Artikeln publicerades
Åter i centrum: Anders Ygeman, före detta inrikesminister.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Åter i centrum: Anders Ygeman, före detta inrikesminister.

Några av de ansvariga för säkerhetshaveriet på Transportstyrelsen är redan tillbaka på toppositioner.

Under de senaste veckornas regeringsförhandlingar har Socialdemokraternas gruppledare, före detta inrikesminister Anders Ygeman, synts i media snudd på lika ofta som Stefan Löfven. Ygeman är storfavorit att efterträda partiledaren, och kan om fyra år mycket väl vara Socialdemokraternas statsministerkandidat.

Anna Johansson, tidigare infrastrukturminister, var förstanamn på Socialdemokraternas riksdagslista i Göteborg och utnämndes förra veckan till ordförande för riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Ändå är det inte mycket mer än ett år sedan de båda tvingades lämna regeringen, delansvariga för en de största säkerhetsskandalerna i modern tid.

Vilka konsekvenser den hastigt och hafsigt hanterade upphandlingen av ett nytt IT-system för Transportstyrelsen faktiskt fått för rikets säkerhet är inte känt. Man vill av förklarliga skäl inte gärna dra ytterligare uppmärksamhet till eventuella sprickor i fasaden.

På den presskonferens statsminister Stefan Löfven höll om haveriet i juli förra året meddelade överbefälhavare Michael Bydén att ”med det vi vet i dag och med de åtgärder vi vidtagit har det här inte haft någon påtaglig påverkan på Försvarsmaktens samlade operativa förmåga”

MUST:s chef generalmajor Gunnar Karlson menade på en talarkväll hos Lunds Akademiska Officerssällskap i förra veckan med viss emfas att läckan inte haft någon påverkan på verksamheten - man blev varnad i tid och kunde undvika att verksamheten led skada.

En skrivelse från Försvarsmakten till Transportstyrelsen som DN begärde ut tidigare i år ger en delvis annan bild. Där skriver man att ”I ett fall kan Försvarsmakten påvisa att den bristande hanteringen orsakat men med rakt skaderekvisit. Detta har Försvarsmakten delgivit förundersökningsledare samt Säpo som yttrande om men.” Vilka men som orsakats vill man av naturliga skäl inte berätta.

Har haveriet kring Transportstyrelsens IT-system faktiskt inte åsamkat Sveriges försvar några större skador är det naturligtvis utmärkt. Men knappast tillräckligt. Konsekvenserna för landets säkerhet och för de som i främsta linjen arbetar för att försvara vår demokrati kunde ha blivit enorma.

”Uppgifter som inte har skyddats på rätt sätt måste betraktas som att de kan ha kommit i orätta händer, därmed inte sagt att de har gjort det”, konstaterade dåvarande Säpochef, numera rikspolischef, Anders Thornberg på den presskonferens statsminister Stefan Löfven höll i juli förra året.

Oavsett om informationen har kommit på avvägar eller måste myndigheterna agera som om den har gjort det. Hemliga identiteter måste anses röjda, säkra adresser osäkra och hemligstämplad information läckt.

I bästa fall innebar det faktum att utländsk och icke säkerhetsprövad personal hade full tillgång till Transportstyrelsens databaser bara merarbete och extrakostnader för att återupprätta dokumentation och infrastruktur. Men ledningens oaktsamhet och ovilja att agera hade kunnat kosta liv.

Ändå belönas de ansvariga före detta ministrarna med nya toppositioner av det parti som fortfarande gör anspråk på att regera landet. Vilka signaler skickar det till de vars säkerhet sattes på spel av skandalen, och till våra säkerhetspolitiska samarbetspartners?