• SKRIV UT
• KOMMENTARER (2)
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Brev till ledarsidan, Nyårsafton, Barbara Andersson

Enögd propaganda i svenska media

Ledare 2009-01-01 | Uppdaterad 2009-01-05

Därför läser jag tidningens ledarnotis om Gaza med stor förvåning. Hur kan ni, som svenska journalister, insatta i politiska frågor, antar jag, ha så liten förmåga till en djupare analys?

När en konflikt bryter ut mellan två parter försöker de tänkande människorna hitta förklaringar till detta eftersom det aldrig är bara den ena partens fel, eller hur?

Tyvärr, både Barometern-OT:s ledarredaktion och alla deras kolleger i Sverige tar alltid parti för Palestina. Alltid samma floskler och klichéer.

Jag skulle vilja beröra några brännpunkter här:

Alla de miljarder, som både Sverige och alla andra länder har stoppat i Fatahs (läs Yassir Arafats) fickor – vart tog de vägen? Har man använt de till att bygga upp landet? Eller köpt vapen, eller stoppat de i egna fickor? Har ni någon aning hur flott Arafats änka lever i Paris och på vems pengar?

Har ni aldrig funderat på att ni och era kolleger är bara en bricka i spelet just hos dem som ni försvarar så helhjärtat?

Hamas spelar ett cyniskt spel med sina egna landsmän och använder fattigdomen och misären hos den egna befolkningen bara för att få mer pengar från omvärlden.

De kommer aldrig att lägga ner vapen. De kan inget annat än att skjuta. Kan ni inte förstå detta?

Nej, jag är inte judinna. Jag är bara en tänkande människa, som förbehåller sig rätten att tänka självständigt trots alla era försök att hjärntvätta den svenska befolkningen.

Jag har gett upp hoppet om en objektiv, djuptänkande och sanningsenlig analys från er och dina kollegor. Men jag vill att ni ska veta att det fortfarande finns människor som kan tänka själva och som ser igenom den propaganda ni står för.

I alla år har ni journalister lagt skulden på Israel. Ingenting har förändrats på västbanken, trots att Israel drog sig tillbaka helt och hållet från Gaza 2005. Är det kanske dags att ställa krav på palestinierna?

Eller faller hela er världsbild då?

Barbara Andersson

Svar

En liten blänkare i vår sidospalt säger inte mycket om vår linje i stort i denna konflikt.

Efter mycket resonerande under några år har ledarredaktionen kommit fram det jag skriver nu. Det kan tyckas löjeväckande av en liten provinstidning att försöka analysera, motinlägg är välkomna.

De grundläggande kriterierna för en bedömning måste vila på mänskliga rättigheter, individuella sådana, oavsett härkomst, religion eller statstillhörighet.

Bland dessa rättigheter finns äganderätten. Även om det osmanska imperiet hade skraltiga jordaböcker och lagfartsregister har det varit tydligt vem som ägt jorden i Palestina. En stat har rätt att expropriera, men måste då lämna ersättning. Att beslagta hem och egendom om ägarna flyr kan icke accepteras. Staten Israel har inte ersatt flyktade familjer för den expropriation som skett. Vill inte staten Israel att ägare återvänder till sina hem eller är detta omöjligt måste rättvis ersättning utgå.

Ett land har rätt att försvara sig och sina medborgare. Israel har alltså rätt att bygga en skyddsmur mot palestinska attentat. Men det måste ske på israelisk mark.

På samma sätt har Israel rätt att försvara sig mot terrorattacker från Gaza genom att anfalla Hamas baser. Vid sådana anfall måste internationella konventioner om skydd för civila hållas.

Politiskt sett tror jag att dessa attacker undergräver Israels politiska utrymme. Hamas har skickligt drivit upp konflikten till en nivå där Israel politiskt är inlåst i ett hörn. Barbara Andersson har helt rätt i att Hamas i dag låter det rörelsen ser som palestinskt statsintresse gå före vanliga palestiniers välfärd.

Det vi får hoppas på är att alla Israels grannar till slut utvecklas till fungerande stater. Detta gäller i dag Libanon, vars miliser måste uppgå i en ansvarig libanesisk statsledd armé. Det gäller Syrien, som måste anträda vägen till en fungerande rättsstat och hålla extremistgrupper och iranskt inflytande nere. Det gäller Jordanien som måste utveckla de embryon till demokratiska institutioner som finns. Det gäller slutligen Palestina, där ett korrupt al-Fatah drivit människor i armarna på Hamas.

När det gäller alla dessa stater har Israel en viktig politisk roll: att agera för att stöda ansvariga statsledningar och mota extremism i grind. De överenskommelser som nu gjorts om Jordans viktiga vatten visar att framgångsrika förhandlingar är möjliga.

En sådan fredsprocess kommer att ta tid. Men betänk att det numera är fred i Nordirland.

Någon roll för USA? Ja, finns där. Nämligen att bidra till de summor som behövs för att lämna rimlig ersättning för av Israel exproprierad palestinsk egendom 1948 och senare. Det kan bli dyrt för stunden, men det är i längden effektivare än återkommande akut militärhjälp när Israel utsätts för terrorattacker.

Detta är ett svar som är präglat av paragrafrytteri. Men det är enda alternativet i denna konflikt. Enskilda individers garanterade civila rättigheter oavsett vilken stat de finns i är enda framkomliga vägen.

Per Dahl

Politisk chefredaktör

• SKRIV UT
• KOMMENTARER (2)
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: