En tydlig röst för höghastighetståg

Ledare

Svar på ledare i Barometern ”Bakvänd tågordning” (19 september).

Artikeln publicerades 3 oktober 2017.

Sverige har en ökande befolkning, ett ökat resande och en växande ekonomi. Vi behöver ett klimatsmart, snabbt och kapacitetstarkt transportmedel och då är tåget oslagbart.

Sverigeförhandlingens uppdrag är att möjliggöra ett snabbt genomförande av nya stambanor. Det är alltså inte en fråga om Sverige ska bygga en höghastighetsjärnväg, utan hur den ska byggas för att den samhällsekonomiska lönsamheten ska maximeras och leda till ökat bostadsbyggande och ett hållbart resande. Om detta uppdrag har två regeringar med val emellan varit överens. Och våra direktiv är oförändrade.

Bakgrunden till att vårt arbete ska ske skyndsamt bottnar i att behovet av en höghastighetsjärnväg har planerats och diskuterats - i Trafikverket och i regeringar - i årtionden. Vårt uppdrag är att samla berörda parter; staten, regioner och kommuner för att driva frågan framåt i en gemensam process och förhandling.

Att bygga järnväg är dyrt och tar lång tid. Vi bygger våra beräkningar på Trafikverkets underlag. För att motivera en sådan investering måste den mötas upp med höga lokala och regionala ambitioner. De snabba tågen ska leda till ökad arbetspendling, regionförstoring, fler bostäder och positiva effekter för näringsliv och handel. Det som gör Sverigeförhandlingen unik är just att den kopplar ihop infrastruktur med byggandet av bostäder. Efter de tre år som Sverigeförhandlingen har förhandlat kan vi konstatera att kommunerna i såväl storstadsregionerna som längs sträckningarna är beredda att göra stora åtaganden och bygga nära 300 000 nya bostäder under förutsättning att den överenskomna nya transportinfrastrukturen byggs.

Och ja, utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen behöver gå snabbt, för att få ut de fulla samhällsnyttorna och klimateffekterna. Det är först när regionerna har kopplats ihop som vi får regionförstoring i en helt ny skala och godset kan flytta över från väg till tåg tack vare att vi får mer kapacitet i hela järnvägssystemet. Det är då vi får ut de verkligt stora klimateffekterna. En färsk studie från Trafikverket visar dessutom att en höghastighetsjärnväg med hastigheten 320 km/h kan bli klimatneutral redan fyra år efter trafikstart. Det är mycket tidigare än man tidigare trott och bygger på att den byggs ut snabbt.

Vi konstaterar också att Trafikverket i sitt förslag till nationell plan skriver att en högre hastighet skulle kunna vara motiverad om utbyggnaden skedde snabbare genom en kraftigt ökad finansiering, till exempel genom lån. Då skulle nyttor i form av ökad kapacitet, avlastning av befintliga stambanor och ökad tillförlitlighet kunna realiseras snabbare.

Regeringen fattar i vår beslut om nationell transportplan. Då kommer den att ha två tydliga förslag inför sitt beslut om inriktningen för utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen. Dels Trafikverkets förslag som utgår från en etappvis och långsam utbyggnad, dels Sverigeförhandlingens utbyggnadsstrategi med en snabbare utbyggnadstakt.

HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman

förhandlare, Sverigeförhandlingen

Svar: Ledaren gällde inte främst höghastighetsjärnvägens fördelar eller nackdelar i sig, utan det faktum att Sverigeförhandlingen har kommit att få en ny funktion: vid sidan om förhandlingsuppdraget fungerar den nu också som ett påtryckningsorgan gentemot uppdragsgivaren, regeringen.

Ledarredaktionen