En miljon som kräver reformer

Ledare Artikeln publicerades

Fram till 2028 växer befolkningen i arbetsför ålder - men bara bland utrikes födda.

Befolkningsökningen innebär bland annat krav på bättre infrastruktur.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Befolkningsökningen innebär bland annat krav på bättre infrastruktur.

Om tio år har Sverige enligt prognosen elva miljoner invånare - en ökning som naturligtvis innebär ett behov av fler bostäder, fler förskolor och fler poliser. Men lika intressant är hur befolkningen ökar. Vilka grupper växer snabbt, vilka växer långsamt och vilka växer inte alls eller minskar?

Att befolkningen åldras är väl känt, men kanske inte hur mycket. Enligt Statistiska centralbyråns senaste prognos ökar antalet invånare i åldern 80 år eller äldre med 50 procent eller 255 000 personer fram till 2028. Det är ett stort framsteg, men samtidigt en utmaning för sjukvård, äldreomsorg och den offentliga ekonomin: snittkostnaden för invånare över 80 år är högre än för barn och unga, och kostnaden stiger med åldern.

Än mer spektakulär är dock utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Även den ökar ganska snabbt - med 336 000, enligt SCB:s prognos. Men de inrikes födda i detta åldersspann blir nästan 70 000 färre. Hela ökningen består av utrikes födda, som år 2028 kommer att utgöra 30 procent av den arbetsföra befolkningen.

Detta är en fenomenal utmaning. Att integrera utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden har visat sig svårt: av de inskrivna arbetslösa i mars var 207 000 utrikes födda medan 152 000 var inrikes födda. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning låg arbetslösheten bland inrikes födda på 4,6 procent i mars, medan arbetslösheten bland utrikes födda uppgick till 15,1 procent. Trots högkonjunktur är arbetslösheten bland utrikes födda inte markant lägre nu än den var när den rödgröna regeringen tillträdde.

Detta får också konsekvenser på bostadsmarknaden. Nyproduktion motiveras ofta - också i Kalmar - med att befolkningen växer snabbt. Men det spelar viss roll om befolkningstillväxten sker i köpsvaga grupper med osäker ställning på arbetsmarknaden, eftersom de inte har möjlighet att betala för de nya bostäder som byggs. I värsta fall står nya bostäder tomma samtidigt som bostadsbrist fortsätter att råda.

Det är klokt för att inte säga direkt nödvändigt att rusta Sverige för elva miljoner. Men i det måste det också ingå att ta hänsyn till vilka dessa elva miljoner kommer att vara.