Elkunderna får ta stöten

Ledare Artikeln publicerades

Kalmar Energi Elnät AB och Oskarshamns Energi Nät AB hör båda till vinnarna när Förvaltningsrätten i Linköping i onsdags meddelade utgången i målet mellan Energimarknadsinspektionen och 97 elnätsbolag.

Domen har sammanfattats i några korta ord i flera medier: ”Elpriset kan chockhöjas”. I sak handlar det om att domstolen anser att de övergångsregler som gällt för nätavgifterna inte är tillåtna, enligt domstolen. Metoden att bolagens avgifter ska beräknas utifrån bland annat företagens historiska intäkter underkänns, den slår olika mot företag och sammantaget har bolagen inte haft utrymme att uppnå ellagens ord om ”skälig kostnadstäckning och rimlig avkastning”.
Men frågan om elnätsavgifterna måste ses i ett större sammanhang än tvister om beräkningsmodeller. Det är alltför lätt att reducera frågan till en eljättarnas och de kommunala energibolagens vinstmaximering på villaägares bekostnad. I energibolaget Eon:s årsredovisning framgår exempelvis att den överklagade prisberäkningsmodellen ”inte tar höjd för den accelererande vindkraftsutbyggnaden”. ”Under det kommande decenniet bör investeringarna bli större och viktigare än de varit under de senaste 50 åren”, anförs det också i ett expertutlåtande som återfinns i domen. Vindkraftutbyggnaden nämns som ett skäl.
Den vitt spridda bilden av att koppartrådsnätet en gång för alla är färdigdraget och i dag ger nätbolagen trygg och hög avkastning och endast behöver säkras för stormar stämmer alltså inte.
När statliga affärsverket Svenska Kraftnät räknat på investeringsvolymen uppgår den totalt till 60 miljarder kronor varav anslutningen av ny elproduktion beräknas kosta 17 miljarder kronor.
Här är det fråga om en kostnad för omställningen av energisystemet som sällan uppmärksammats. Elnäten som konstruerats för att överföra el från en stabil basproduktion och en mindre rörlig del ska i framtiden överföra kraft från en stor mängd småskaliga verk.
Alla kostnader återgår till konsumenterna, lyder en nationalekonomisk devis. Det gäller naturligtvis också energiomställningen. Kostnader för elcertifikat (en tusenlapp per villaägare och år) och nät kommer på elräkningen. Svenska Kraftnät ska, föreslår regeringen, nu bära de inledande kostnaderna i samband med att nya vindkraftsparker ansluts till nätet. Sedan får företag betala för sin andel i den takt de ansluter sig till nätet. Det kanske kan stimulera ny klimatsmart kraftproduktion. Men medan det är politiskt uteslutet med statsstöd till eventuell ny och beskattad kärnkraft, enligt den uppgörelse som regeringspartierna ingått, är dörren uppenbarligen inte stängd för nya subventioner till vindkraften.