• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Dyster utveckling på nätet

Ledare 2011-08-31 | Uppdaterad 2011-08-31

Att frågan fått sådan aktualitet beror på attentatet i Norge och den efterföljande diskussionen om såväl samtalstonen som innehållet på nätet. På grund av frågornas svåra natur bör man dock inte förhasta sig, ödmjukhet inför de gränsdragningsproblem som följer är av stort värde.

Av Medievärldens granskning av 35 tidningar framgår att 51 procent ändrat arbetet med läsarkommentarer, ytterligare 27 procent avser att göra det under hösten samtidigt som 40 procent av de svenska tidningarna redan i dagsläget kräver registrering och 29 procent förhandsmodererar.

Men åter till gränsdragningsproblemen. För det första är det ingen mänsklig rättighet att anonymt på nätet hata. Yttrandefriheten ska visserligen skydda just de obekväma yttrandena, men personangrepp i form rena förtalskampanjer, rasistiska påhopp eller hatfulla hot är olagliga oavsett var de utspelar sig.

För det andra kan kommentarsfälten spela en väsentlig roll för det demokratiska samtalet genom att bidra till att diversifiera invanda föreställningar i kontroversiella frågor. Inte sällan sitter läsare på sakkunskap eller erfarenheter som kompletterar journalistens perspektiv.

För det tredje är det viktigt att skilja mellan censur och vad som följer med det publicistiska ansvaret. Inte så sällan kan man i kommentarsfälten hitta upprörda läsare som påpekar att deras kommentarer plockats bort av för dem outgrundlig anledning. Att detta påpekande görs relativt ofta, särskilt i anslutning till artiklar med anknytning till frågor om invandring och integration, kan givetvis leda till en utbredd uppfattning om att media, i maskopi med politikerna, bedriver censur i känsliga frågor. En sådan uppfattning kan i sin tur leda till att allehanda konspirationsteorier får fäste. Därför kan man på Medievärldens hemsida sedan i februari läsa "okonstruktiva kommentarer" under sektionen "Bortvalda kommentarer" och på så vis bilda sig en egen uppfattning. Kanske något för fler medier att ta efter?

Men oavsett detta är utvecklingen vi bevittnar beklagansvärd; att alltfler medier känner sig tvungna att lämna realtidspublicerade artikelkommentarer till förmån för efterhandsmoderering är ett misslyckande. Samtidigt kan man inte nog ofta påpeka vikten av att placera skulden där den hör hemma; det var Anders Behring Breivik som kallblodigt mördade oskyldiga i Norge, ingen annan.

Att åtgärder vidtas mot ett problem som spårat ur är bra. Men samtidigt räcker det inte att bara inskränka möjligheterna och blunda riktigt hårt. Viktigast nu är att istället fråga sig hur vi tycker att samtalen borde se ut? Oavsett svar står det klart att fler journalister mer aktivt måste föra dialog med sina läsare. Journalistiken är under förändring, att spjärna emot är meningslöst.

AT

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus