DN och Sjöstedt rakt i propagandafällorna
Att orientera sig i det politiska landskapet kan vara svårt för alla, men sällan har så märkliga vägval gjorts som av Dagens Nyheter och vänsterledaren Jonas Sjöstedt under senaste veckan.
Dagens Nyheter har på ledarsidan, där även chefredaktören medverkar, utvecklat den för en liberal tidning ovanliga ståndpunkten att det bästa för Sverige är fortsatt Löfvenstyre. En socialdemokratisk minoritetsregering skulle enligt tidningen vara bättre än en alliansregering. Att isolera Sverigedemokraterna från inflytande är viktigare än att regeringen för en klok politik.
Jonas Sjöstedt har gjort samma bedömning och släppt fram ett regeringssamarbete som för en ur V-perspektiv katastrofal politik. Den enskilt största satsningen i regeringens första budgetpropositionen är sänkt skatt för dem med allra högst löner. Fördelningsprofilen är helt skev. Ändå anser Vänsterpartiet det värt att låta ske, eftersom målet att isolera SD är överordnat.
Det är som om svensk politik befinner sig i ett epokgörande slag om demokratins överlevnad som kastar omkull alla tidigare ståndpunkter. När DN och Sjöstedt verkligen får tillfälle att ta ställning för demokratin, blir det dock plötsligt krångligt.
Jonas Sjöstedt har sökt upp Edward Snowden, en av Putinregimens viktigaste propagandatillgångar, och tackar för ”ett mycket intressant samtal om hur privata företag och stater kartlägger och följer våra liv och vad vi kan göra för rätten till vårt privatliv”. Bättre PR kunde Snowdens ryska värdar inte ha hoppats på.
Och Dagens Nyheter publicerar en helsidesannons med kinesisk propaganda mot protesterna i Hongkong. Det som omvärlden ser, en uppenbar kamp för allmän rösträtt och mot polisvåld, är enligt annonsen ”ett komplext socialt, ekonomiskt, ekonomiskt och politiskt pussel” som Kina kommer att ”lösa på egen hand”. Det innebär: brutalt. Som Kinakännaren Jojje Olsson skriver tycks annonseringen ingå i en internationell propagandakampanj initierad från centralt håll i Pekingregimen.
Detta agerande från Sjöstedt och DN undergräver trovärdigheten i demokratiförsvaret. När det finns möjlighet att plocka antiamerikanska poäng eller få annonsintäkter gäller tydligen inte högtidsorden längre.
