Den verkligt frihetliga rösten saknades i Danmark
Många drog en lättnadens suck när rapporterna kom in från det danska valet. Regeringen Fogh Rasmussen hade överlevt ännu en gång. Statsministerns eget parti Venstre hade visserligen gått tillbaka, men tillsammans med De konservative hade de hållit ställningarna. Stödpartiet Dansk folkeparti hade dessutom gått framåt.
Under en genomgång förra veckan gav en ledande diplomat en exposé över valet för bland annat Barometern-OT. Mycket hade handlat om rena maktfrågor, konstaterade han. Och om invandringspolitik. Men i huvudsak bedrevs kampen mellan ett antal mer eller mindre socialdemokratiska partier, trots reformer som den om ”flexicurity”.
Diplomaten pekade därmed utan att själv poängtera det på en farlig fälla som många europeiska länder fastnat eller är på väg in i.
När alla partier glider mot mitten blir de i europeisk politisk miljö lätt mer eller mindre socialdemokratiska. Politiken kommer då att handla om hur överskott och resurser insamlade genom beskattning ska fördelas mellan mer eller mindre starka grupper. Politiken förvandlas till en dragkamp om en kassakista.
Långsiktigt finns intet mer förstörande för ett lands samhällsklimat. Vänstern kämpar för sina grupper, de borgerliga för sina. Mycket snart anklagar populistiska uppstickarpartier de redan etablerade för att ge för mycket till exempelvis invandrare eller andra mer svagare fäste i samhället. I Danmark heter det partiet Dansk folkeparti. I Sverige heter samma rörelse Sverigedemokraterna. Den kommer att bli lika inflytelserik som Dansk folkeparti om alla de etablerade partierna fortfar med inriktningen mot fördelandets retorik och politik.
Vad som saknas i Danmark är en politisk som på allvar vill se politiken som något mer än en kamp om skattemedlens kassakista. Nämligen ett medel att frigöra medborgares, kreativitet, liv och vardag från beroendet av stat och politisk makt. En politisk kraft på den enskildes sida, för marknadsekonomi, växande, rättsstat och frihet.
Det diskuteras nog ganska mycket i svenska partikanslier om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen valet 2010, och om hur de båda blocken då ska förhålla sig. Om den frihetliga rösten inte stärks här hemma är det också troligt att vi hamnar i samma politiska återvändsgränd som säg Danmark och Frankrike.
