Den fria rörligheten är Europas grundpelare

Ledare Artikeln publicerades

Högerradikala tankar är antieuropeiska tankar. Gemensamt för de högerextrema partierna i Europa, är att de är nationalister och främlingsfientliga. Dess ledare och följeslagare ser följaktligen EU som roten till allt ont.

Resonemanget är enkelt. Det är samma tongångar vare sig det gäller Marine Le Pen (Front Nationals ledare i Frankrike), Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, hans partibroder i Nederländerna, Geert Wilders eller den flamländske nationalisten, Bart de Wever. Idéer som den norske massmördaren tog vidare till extrem handling.

De är samtliga rörande eniga i att det är EU som öppnar gränserna och driver på invandringen. Det är EU som inte tar tillräcklig hänsyn till nationella särdrag och som lägger grunden för multikulturalism. Det är EU som pumpar pengar till lögnaktiga och slösaktiga sydeuropeiska länder.

Om vi bara slapp EU skulle nationalstaterna blomstra, går resonemanget. Vad de längtar efter är, såvitt jag kan förstå, en vadmalsvärld där vi håller oss vid vår läst, inte studerar på utländska universitet, inte söker jobb i andra länder utan sitter fast i den arbetslöshet som bjuds i hemlandet. Vi måste förstås också akta oss för att använda internet och andra ställen där man kan komma i kontakt med utlänningar, men som samtidigt har agerat som jetmotor för att sprida de extrema åsikter, i skydd av anonymitet, runt i Europa.

Den fria rörelsen av människor, en av EU:s grundpelare, naggas i kanten när små kommuner, som Valls i Nederländerna, vägrar ta emot människor som inte kan försörja sig själva och skickar ut dem som inte behagar. Borgmästaren försvarar sig med att Valls redan har en stor grupp av polska och rumänska invandrare som inte får jobb för att de inte lär sig holländska och därför belastar kommunens budget.

Hans resonemang ligger nära det som förre statsministern Göran Persson antydde när han tvekade inför att sträcka ut den fria rörligheten till de nya medlemsländerna, från starten på deras medlemskap, 1 maj, 2004. ”Social turism” talade han om.

Lösningen är frestande enkel, och den prövas på flera håll, inte bara i Nederländerna, utan också i Danmark: stäng gränserna, stoppa flerkulturella uttryck, vrid klockan tillbaka till ett nationalstats-Europa, där det inte talas vid gemensamma bord, inte förhandlas i gemensam styrka.

Medan Danmark undersöker hur gränsskyddet ska stärkas mot Tyskland och Sverige presenterar Nederländerna också snart ett dokument som visar vägen mot en begränsning av den fria rörligheten.

Attackerna mot den fria rörligheten är många. Den kommer från Frankrike, som stoppade invandring av libyska båtflyktingar som hade landat i Italien och försetts med papper för att kunna resa vidare. Förra sommaren var det Frankrike som bröt upp stora läger av rumänska romer och skickade dem tillbaka till Rumänien.

I detta korsdrag står den svenska kommissionären Cecilia Malmström, ansvarig för EU:s rättsliga samarbete. Hon har blivit själva symbolen för det EU som högerextremerna hatar men som vi måste försvara.

Den fria rörligheten är en av Europas grundpelare. Denna frihet är så gigantisk att den givetvis för med sig vissa nackdelar och avarter, som resande internationell brottslighet. Den måste givetvis bekämpas, men det endast kan ske med EU-legitima medel, inte med nationella. EMILY VON SYDOW