Förstaledare, fredag

Demokratin är inte alltid konfliktfri

Ledare 2010-03-11 | Uppdaterad 2010-03-12

Nog är Borgholmspolitikern Per Lublin som en sten i skon. Nu meddelas det att kommunens ledande politiker Lisbeth Lennartsson sjukskrivit sig på 75 procent, efter att, enligt SR Kalmars hemsida ha blivit ”förföljd och uthängd” av Lublin. Hon anser sig enligt intervjun ”oerhört kränkt”.

Lars Frick, kommunchef, ser ledamoten av kommunfullmäktige Lublin som ett arbetsmiljöproblem och ”mår mycket dåligt”. ”Man känner sig utsatt och man känner obehag”, menar han. Ledande politiker från andra partier uttrycker sig ungefär likadant.

Per Lublin begär ut mailtrafik från kommunens datorer, han står i kommunhusets reception och fotograferar handlingar. Han obstruerar på fullmäktigemöten, vill titta på offentliga handlingar i tid och otid. Han för en intensiv och personlig debatt med de ansvariga i kommunen på sin blogg.

Det är klart som korvspad att de berörda känner obehag och utsatthet. Den som går igenom inläggen på Lublins blogg i år som berör exempelvis Lisbeth Lennartsson finner hårda formuleringar, en ettrig ton och ihållande misstänksamhet mot i stort sett allt hon gör.

Det är bara det att i en demokrati är detta en legitim funktion. Vi ska misstro de makthavande. Vi ska kunna utså slit och splittring. Vi ska kunna kontrollera vad våra valda gör ned i de små detaljerna, när det gäller deras offentliga åtaganden. Vill Lisbeth Lennartsson ha en dyr mobiltelefon angår det medborgarna om hon vill att de ska betala för den. Vill hon inte att den ska bli föremål för allmän debatt får hon betala den privat.

Bedriver Per Lublin förföljelse? Helt klart. Bedriver han personförföljelse? Knappast. Blev någon annan heltidspolitiker i Borgholm skulle Lublin rikta sin energi mot denne, och Lisbeth Lennartsson skulle snabbt vara glömd.

Det finns en tendens i svenska landsortskommuner att de mest arvoderade valda från alla partier blir alltför ense och börjar betrakta medborgarnas gemensamma ärenden som något som de själva tillsammans med de kommunala cheferna kan göra upp mer eller mindre privat om. Så ska folkstyret självklart inte fungera.

De resurser kommunstyrelsens ordförande Lennartsson eller kommunchefen Frick hanterar har de enbart till låns att förvalta. Var och en måste fritt kunna kontrollera deras hantering, och misstro dem. Det är deras sak att arbeta för allas förtroende, inte medborgarnas att ge dem det utan vidare.

Så länge Per Lublin inte går över gränsen till personligt ovett utan bara är irriterande närgången är han en del av demokratin som vi inte kan vara utan. Hur tröttsam han än är.

Per Dahl, politisk chefredaktör
per.dahl@barometern.se
Telefon: 0480-592 11

Twingly Blogsearch

Kommentarer

Per Dahl-!

skriver: " Vi ska kunna kontrollera vad våra valda gör ned i de små detaljerna, när det gäller deras offentliga åtaganden".

Bra men varför har man så svårt för just detta inom Kalmar kommuns lokalpress?

Postad av Bjarne Ritzén 2010-03-12 08:00
Ett annat sätt att se det

Jag kan möjligen tänka mig att Lublins personliga uppförande mer än granskning han ägnar sig åt är vad som stör de ledande företrädarna för kommunen. Lublins uppträdande är ju faktiskt oförutsägbart. En gång i världen lappade han ju till en ledande politiker med en bunt handlingar och ingen ska påstå att hans sätt att uttrycka sig alltid varit balanserat eller rationellt. Jag skulle tro att det mer än hans granskande gärning är det som skapar obehag. Även om Lublin skulle avslöja några oegentligheter, så är ju hans personlig trovärdighet så låg att få skulle bry sig.

Postad av Duff 2010-03-12 08:08
- Kommentera artikeln
- Kommentarer som RSS