De enkla jobben är inte så få som vi vill tro
Den svenska arbetsmarknaden kan beskrivas som en omöjlig ekvation: massor av lediga jobb som kräver gymnasieutbildning, mängder av arbetslösa som är mycket långt från att ha en gymnasieutbildning. Debatten om åtgärder för fler ”enkla jobb” kontra mer utbildning utspelas här.
Men så avancerad är faktiskt inte den svenska arbetsmarknaden. Att det bara är fem procent av jobben som inte kräver gymnasieutbildning innebär inte att arbetssökande utan slutförda studier är chanslösa till andra jobb.
Faktiskt är det en minoritet av personerna utan gymnasieutbildning som har så kallade enkla jobb, visar Arbetsförmedlingen i en ny analys. 370 000 korttidsutbildade förvärvsarbetade under 2016. Men det är bara fyra av de 20 vanligaste arbetena bland korttidsutbildade som inte kräver någon gymnasieutbildning. 236 000 personer utan gymnasieutbildning har yrken som normalt kräver gymnasieutbildning, och 38 000 personer utan gymnasieutbildning har yrken som kräver högskolekompetens. Ingen har kunnat (eller försökt) visa att dessa hundratusentals jobb skulle utföras bristfälligt.
Detta är ingen lysande reklam för gymnasiestudier. Det stora flertalet av de med jobb som inte kräver gymnasieutbildning har faktiskt just en sådan utbildning - och omvänt finns många utan gymnasieutbildning på jobb som formellt skulle ha krävt slutförda gymnasiestudier. 68 procent av männen utan gymnasieutbildning har jobb ”över” deras kvalifikationsnivå.
Men så ser arbetsmarknaden ut. Kanske har yrken av andra skäl beskrivits som kvalificerade trots att de egentligen är enkla. Nu fylls arbetsmarknaden fylls på av ett stort antal korttidsutbildade, i hög utsträckning utrikes födda. Då framstår det som mer angeläget att se de möjligheter som finns redan idag istället för att förlänga en hypotetisk diskussion om enkla jobb visavi utbildning.
