Datalagring är ett nödvändigt ont

Ledare Artikeln publicerades

Förr i tiden letade polisen efter ledtrådar i misstänktas soptunnor. Numera har soporna blivit digitala och de viktigaste spåren finns i våra digitala fotavtryck. Datalagring har därför blivit ett av polisens viktigaste verktyg.

Information om trafik- och lokaliseringsuppgifter har blivit allt viktigare för att polisen ska kunna utreda brott, varför det är bra att nya regler för datalagring äntligen kommer på plats.
Foto: Sprisse Nilsson
Information om trafik- och lokaliseringsuppgifter har blivit allt viktigare för att polisen ska kunna utreda brott, varför det är bra att nya regler för datalagring äntligen kommer på plats.

I december 2016 förklarade EU-domstolen att de svenska reglerna för datalagring var allt för omfattande och var en otillåten inskränkning i den personliga integritet och skyddet för personuppgifter. Teleoperatörerna har sedan dess upphört med lagringen vilket försvårar för de brottsbekämpande myndigheterna.

Igår debatterades och klubbades de nya reglerna för datalagring i riksdagen. Lagringstiden kortas för flera typer av uppgifter och blir också beroende av hur känsliga uppgifterna är. Information om en mobiltelefons lokalisering får endast sparas i två månader medan uppgifter om vilka telefonnummer som har haft kontakt med varandra eller hur länge ett samtal pågick kan lagras upp till sex månader.

Det är alltså inte innehållet i ett sms eller mail som sparas, utan vad som brukar kallas för trafik- och lokaliseringsuppgifter.

Trots ändringarna är de nya reglerna väldigt lika de tidigare, kritiserade reglerna. Det finns alltså en risk att regeringen återigen får smäll på fingrarna från EU-domstolen för att man inte ytterligare har begränsat vilka uppgifter som får lagras och hur länge.

Bara för att teleoperatörerna lagrar informationen, betyder det inte att de brottsbekämpande myndigheterna per automatik får tillgång till den. För att uppgifterna ska lämnas ut krävs misstanke om grova brott som mord, barnpornografibrott, grovt narkotikabrott eller terrorismbrott. Dessutom är det enligt Säpo, endast en promille av befolkningen som får sina uppgifter utlämnade från operatörerna varje år.

Att de brottsbekämpande myndigheterna förespråkar en mer omfattande datalagring, är ungefär lika förvånande som att teleoperatörerna vill att reglerna ska begränsas ytterligare. Avvägningen mellan en effektiv brottsbekämpning och den personliga integriteten är en svår balansgång.

Däremot går det inte att komma ifrån att datalagring behövs för vi ska ha en effektiv brottsbekämpning och välfungerande underrättelseverksamhet. Givet de problem vi dessutom har med grov organiserad brottslighet och det försämrade säkerhetsläget kanske den personliga integriteten till viss del måste ge vika.

De nya reglerna är inte bra men det är bättre än inget.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.