Dags att regeringen korrigerar sig

Ledare

Regeringen viftar fortsatt undan kritik mot förslaget att göra det lättare för barn att få könsbekräftande behandling.

Noggranna utredningar är fortsatt viktiga för att bestämma om barn med könsdysfori behöver medicinering.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Noggranna utredningar är fortsatt viktiga för att bestämma om barn med könsdysfori behöver medicinering.

För att få till en ”modern lagstiftning” är regeringen inriktad på att ändra regler och åldersgränser för könsbekräftande behandling av könsdysfori. En förändring som lagts fram är sänkt åldersgräns till 15 år för att kirurgiskt korrigera underlivet. Det ska dessutom kunna ske utan att barnets föräldrar har något att säga till om.

Regeringens vilja går helt i linje med vissa intresseorganisationers strävan. Flera aktörer inom såväl vetenskap som juridik har dock protesterat. Däribland Lagrådet, som påvisar att den sänkta åldersgränsen strider mot Barnkonventionen, som lägligt nog blir svensk lag i januari. Det bristande vetenskapliga underlaget för behandling av barn, med både hormoner och genom kirurgi, uppmärksammades även på onsdagen i SVT:s Uppdrag granskning.

Det kanske mest grundläggande för så kallad könsbekräftande behandling, inte minst av unga, är noggrannhet och försiktighet. Annars är risken att många vill byta tillbaka, och att behandlingen som sådan ifrågasätts, vilket drabbar de personer som kan hjälpas av den. Men försiktigheten har kastats överbord av regeringen, i den tveksamma tron att många barn tar sina liv i väntan på behandling för könsdysfori.

Lagförslaget om sänkt åldersgräns komponerades på bristande underlag, och gavs sedan en alltför kort remisstid för att många skulle ha tid att svara. Regeringen verkar nästan medvetet ha konstruerat förfarandet för att slippa att ta hänsyn till invändningar och fakta om en fråga med potentiellt allvarliga konsekvenser för enskilda.

Nu har förslaget skickats ut på nya analyser, sedan Lagrådets kritik var för omfattande för att kunna ignoreras. Frågan är dock om regeringen är beredd att dra tillbaka förslaget om riskerna skulle visa sig vara betydande.

Den stora ökningen av antalet barn, främst flickor, som får vård för könsdysfori borde ge upphov till ökad försiktighet. Inte minst som utvecklingen påminner om de asylsökande barnen som plötsligt blev apatiska, men där vissa tvingades simulera tillståndet.

I stället agerar regeringen med stress och en ovilja att lyssna till andra än de som bekräftar det påbörjade spåret mot sänkt åldersgräns för könsbekräftande behandling.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.