Dags att läkarna börjar svära

Ledare Artikeln publicerades
Antikens Hippokrates skrev den formulerade den första läkaretiken 400 före Kristus. Nu reses åter krav på att svenska läkare ska svära eden.
Foto:FLT
Antikens Hippokrates skrev den formulerade den första läkaretiken 400 före Kristus. Nu reses åter krav på att svenska läkare ska svära eden.

Landets unga läkare vill att läkareden återinförs i Sverige. Det skulle dels visa att läkaren är mer än en offentlig tjänsteman och dels markera etikens betydelse i en vårdsektor som styrs allt mer av ekonomiska modeller.

I länder som Tyskland, Norge, Danmark och Finland svär läkarstudenten en ed innan kandidaten kan kalla sig för doktor och söka en anställning. Traditionen är gammal, även om läkareden för svenska förhållanden avskaffades redan 1887.

Många känner till det märgfulla språk som finns hos den ed som läkekonstens fader, Hippokrates formulerade ungefär 400 f Kr. Läkaren ska vara "till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall han söka avvärja".

Den ed som svenska läkare svor på 1800-talet var annorlunda. Liksom lydelserna i våra europeiska grannländer. Men innebörden är ungefär densamma: Att markera läkarens humanistiska och etiska uppdrag. Och att påminna om läkarens individuella ansvar.

Är det inte lite ålderdomligt med eder? Faktum är att alla eder inte försvunnit ifrån offentligheten, trots att de tidigare edernas formuleringar om Gud fick stryka på foten när den svenska tilltron till modernitet, framsteg och vetenskap eskalerade.

Svenska domare och nämndemän svär en ed. Och för många är det ett stort ögonblick. Domaren får upplevelsen av att ingå i en lång förpliktigande rättstradition. Syftet med att avge bindande löften i offentlighetens ljus är tydligt: De är svårare att överge. Därför ingås äktenskap inför vittnen. Därför läser också vittnen en ed, även om den i dag kallas för vittnesförsäkran. Ritualen finns helt enkelt för att upprätthålla gemensamma normer i samhället. Vilka karaktärsdrag vill vi stärka? Vilka dygder är det som ska värnas?

Det är värt att notera att det är i stater där antalet privatpraktiserande läkare är fler som läkareden bevarades, medan den tidigt försvann i ett land som Sverige där sjukvården med tiden inlemmades i den offentliga makten. När Sveriges unga läkare i Medicine Studerandes Förbund driver frågan om ett återinförande av läkareden sker det bland annat med motiveringen att vården numera styrs av allt starkare ekonomiska modeller. Det är inget oviktigt argument. Tvärtom.

Men vad möjligen de medicine studenterna missar är att tjänstemannifieringen av läkaryrket i sig inte garanterade en hög läkaretik. I länder med läkared och utan landstingsmonopol fick läkaretiken odlas mer av professionen, än av Socialstyrelsens tjänstemän och lagstiftare. Det egna samvetet spelade mindre roll. Varför ägna sig åt en etisk debatt när etiska frågor avgjordes av statliga nämnder och förklarades i regleringsbrev och författningar?

Sveriges Läkarförbund har hittills avvisat förslagen från de unga medicinarna och från Sjukhusläkarföreningen. Där finns det skäl att tänka om. Att kravet kommer från de unga läkarna är i sig ett tecken i tiden. Medicinsk-etiska frågor väcker ett allt större engagemang. Svenska läkarföreträdare bör fundera över varför läkarkåren i så många andra stater valt att behålla den ed som det svenska samhället förkastade redan 1887.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.