Då var det reformer i ordets rätta bemärkelse

Ledare Artikeln publicerades
Som biståndsminister tog Gunilla Carlsson (M) initiativ till grundläggande förändringar.
Foto:

Ny bok skildrar de kvinnliga moderata ministrarnas insats.

Ett ord som ofta missbrukas i politiken är ”reform”. Även där allt fungerar som förut, bara till en lite högre kostnad, talas det om att reformer har genomförts. Kostnadsökningsramen kallas följdriktigt reformutrymme.

Den nyutkomna boken Moderat kvinnokraft: statsråd intervjuas om regeringsåren, redigerad av Kalmarbördiga riksdagsledamoten Maria Abrahamsson, ger ett viktigt perspektiv på reformarbete. Påfallande i flera av porträtten av moderata ministrar är nämligen i vilken hög grad de reformerade sina ansvarsområden: Gunilla Carlsson inom biståndet och Cristina Husmark Pehrsson inom sjukförsäkringen inte minst. Det är också reformer av varaktig karaktär. Trots allt tal om återställande har den rödgröna regeringen varit påtagligt blygsam i sina försök att återskapa det idealtillstånd som påstås ha existerat före 2006.

I boken skildras också reformarbetets baksidor: meningsskiljaktigheter inom regeringen, motstånd från tjänstemän, förödande kritik i pressen. Regeringsarbetet kom också att uppfylla Moderaterna som parti med negativa följder som kan betraktas ännu. "För oss som var upplyfta var det spännande, men för andra var det tyvärr inga roliga år", säger Carlsson.

Reformansträngningar kunde i vissa fall följas av snabba sortier: Husmark Pehrsson säger själv att hon uppfattades som ”en black om foten” inför valet 2010, Carlsson att hennes planer för fortsatt reformarbete inte längre gavs något utrymme. "Det var 'färdigreformerat' för min del, och då kände jag att det inte var någon idé att fortsätta", säger Carlsson.

Ett syfte med boken, som är utgiven av Sällskapet för moderata kvinnors historia, är att ”väcka nyfikenhet på moderata kvinnors kraft och ambitioner”. Indirekt belyser boken samtidigt den brist på kraft och ambitioner som sittande regering har uppvisat. När det gäller faktiska reformer, det vill säga grundläggande förändringar av hur system fungerar och inte bara satsat mer eller sparat in på, torde de flesta medborgare ha svårt att nämna någon enda som regeringen Löfven har förmått driva igenom. En del uppslag har funnits, men runnit ut i sanden. "Det svåra är inte att tänka reformer. Det svåra är att genomföra dem", som Carlsson säger.