Cheferna flyr Rosenbad

Ledare Artikeln publicerades

Regeringskansliet fortsätter att tappa tung kompetens när ytterligare statssekreterare lämnar Rosenbad. inför valet.

Listan över socialdemokratiska statssekreterare som lämnar regeringen inför valet om tre veckor blir allt längre. Vid lunchtid på fredagen meddelade regeringen att den högste politiske ämbetsmannen på Justitiedepartementet , Charlotte Svensson, blir ny chef för Tullverket. Hon är den sjunde statssekreteraren på kort tid som slutar.

Statssekreterarna fortsätter att lämna regeringskansliet.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Statssekreterarna fortsätter att lämna regeringskansliet.

Svensson följer Annelie Roswall Ljunggren, som fick uppdraget som generaldirektör på den tunga myndigheten Statskontoret, Oscar Stenström, som blir ny ambassadör i Chile, Ulrika Modéer som gick till ett toppjobb i FN och Therese Svanström som blivit ny kanslichef på fackförbundet Unionen. Lägg därtill Karin Röding som är ny generaldirektör på Universitets- och högskolerådet.

Den som kan leda ett departement bör självklart kunna komma i fråga uppdraget som myndighetschef.

Utnämningen - liksom av flera kollegor till Svensson förvånar ändå så här nära inpå valet.

Flera av regeringen Reinfeldts högsta tjänstemän gick vidare till generaldirektörsuppdrag för myndigheter som Riksgälden och Skatteverket, men ingen så nära inpå riksdagsvalet. Likaväl som en expeditionsministär efter ett valnederlag inte förväntas fatta några större inriktningsbeslut hör det till politisk moral att en regering inte på något sätt kan misstänkas för att särbehandla sina politiska tjänstemän i utnämningspolitiken inför en eventuell kommande valförlust.

Erfarna statssekreterare är naturligtvis åtråvärda på arbetsmarknaden. Försvarsministerns högra hand, statssekreterare Jan Salestrand, lämnar för en tjänst som stabschef på hovet. Det är en förändring av laguppställningen som är notabel. Salestrand rekryterades som en del av den så kallade Hultqvistdoktrinen direkt från försvarets högkvarter in till departementet, vilket är något ovanligt. Förtroendeklyftan mellan regeringen och försvarsmakten skulle minskas med Salestrands närvaro.

Nu kan emellertid klyftan inte längre tätas med hjälp av rekryteringar och signaler. Ur det perspektivet är det symptomatiskt att Hultqvist nu får arbeta vidare utan generallöjtnantens förtroendeskapande närvaro i korridorerna.

En annan aspekt på utnämningarna är att till en del poster på ämbetsverken finns det skäl för en viss tid i karantän för statssekreterare eller ministrar. Annelie Roswall Ljunggren får exempelvis nu det svåra uppdraget att leda en utvärderingsmyndighet som bland annat kan komma att analysera effekter av den regeringen hon själv har arbetat för.

I motiveringen till utnämningen av Charlotte Svensson till generaltulldirektör nämns bland annat att hon arbetat med styrningen av tullen från sin tidigare roll på finansdepartementet. Det speglar den traditionella bilden av tullen som fortfarande ligger under finansen medan det naturliga vore att när de tyngre brottsbekämpande uppdraget vidgas flytta myndigheten till justitieministerns domän. Ekonomistyrningens Svensson efterträder också intressant nog Therese Mattson som har sin bakgrund som chef för den tidigare rikskriminalpolisen. Det säger också något om politiska prioriteringar.

Reinfeldt lät inte sina statssekreterare försvinna under valåret. Göran Persson som anklagades för att politisera utnämningspolitiken höll också fast i dem. Kanske av en annan anledning. Bilden av en sammansvetsad regering med lojala ämbetsmän i sin tjänst får sig en rejäl törn av att de högsta medarbetarna en efter en väljer att jobba med annat. Det är som de själva inte tror att regeringen kommer att väljs om.