C går V:s ärende i regionen

Överst på agendan står annars den skattehöjning på 50 öre som majoritetspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna kommer att driva igenom.

Men politik är det möjligas konst. För att skifta fokus bort från skattehöjningen och regionens ekonomi har en annan fråga väckts inför fullmäktige. På regionstyrelsens möte föreslog Vänsterpartiets representant att Moderaterna och Kristdemokraterna skulle förlora fyra av sex regionrådsposter med anledning av att partiernas på grund av dess olika ställning i skattefrågan inte längre lever upp till orden ”organiserad partisamverkan”.

Nu gick Vänsterpartiets Linda Fleetwoods yrkande inte igenom då majoritetspartierna denna gång lade ned sina röster. Men Fleetwood fick starkt stöd från Centerns Christer Jonsson som dessutom lade till med adress till sina forna alliansvänner att ”de springer runt som yra höns”.

Vänsterpartiets förslag skulle urholka folkstyret i regionen. Majoriteten skulle bli rejält överrepresenterad vad gäller antalet råd, medan den faktiska oppositionen skulle bli rejält underrepresenterad.

Det skulle för övrigt ske i en region där de fyra gamla allianspartierna har fler röster än Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans.

Moderaterna skulle som näst största parti bara få ett regionråd, medan Socialdemokraterna får fyra och Centern som är tre procentenheter mindre än Moderaterna skulle behålla sina två. I praktiken skulle oppositionspartiernas insyn begränsas avsevärt i en organisation som baseras på samlingsstyre. I regionen och i kommuner är ju de större partierna alltid representerade i styrelsen.

Att frågan ens väcks är förvånande. Omval till nämnder och regionstyrelse får enligt kommunallagen ske om majoritetsförhållandet ändrats i regionfullmäktige.

Så har inte skett. Antalet regionråd är visserligen något som regleras i en uppgörelse mellan partierna, men också den bör tolkas i kommunalrättens ljus.

Skälet är enkelt. Det är inte majoriteten (S+C+L) eller majoritetens stödtrupper (Vänsterpartiet) som ska fatta beslut om hur oppositionens politiska lag utformas efter det att val har skett till nämndpresidium och styrelse. Ord som organiserad partisamverkan saknar också juridisk innebörd.

Omval får ske när en majoritet spruckit och förändrats, för att inte det politiska arbetet ska lamslås av nämndordföranden med annan färg än fullmäktiges majoritet, såsom det framgår i förarbetena till den nya kommunallagen. (Prop. 2013/14:5, Kapitel 10:1.)

Vänsterpartiet försöker begränsa Moderaternas och Kristdemokraternas insyn och inflytande i regionen genom ett mycket ovanligt maktspel som i grunden uppvisar en minimal respekt för valresultatet. Centern ser chansen att genom en skenmanöver få bort fokuseringen på skattehöjningen.

Det vore trots allt mycket förvånande om Socialdemokraterna under Mattias Adolfsson som sannolikt blir regionstyrelsens ordförande hänger på, om han är intresserad av ett gott klimat i fullmäktige. Det vore likafullt förvånande om Centerpartiet lägger minnet av den goda allianshistorien i kistan och spikar igen den en gång för alla tillsammans med Vänsterpartiet.

Visst finns det skäl att diskutera den onödigt stora politiska organisationen. Men inte i syfte att beskära insynen för några partier vilket per definition innebär ökat relativt inflytande för de styrande majoritetspartierna.