måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Ledare 2010-03-07 | Uppdaterad 2010-03-08
De senaste dagarna har vi mötts av två större matlarm. Att äta kyckling skulle inte vara så klimatsmart som vi trodde. I de beräkningar som gjorts har nämligen inte den klimatpåverkan som sker genom odlingen av den soja som finns i kycklingmaten. Räknar man med hur skog avverkas och odlingsytor påverkas av sojabestånden blir kycklingarna små klimatskurkar, tydligen.
Därefter har vi fått höra att det plastinpackade brasilianska köttet på snabbköpshyllan kan komma från djur som antingen varit instängda i bås, eller som betat på hårt besprutade fält. Att ta ett sådant paket kommer alltså också föröda Sydamerikas artrikedom och ekologi.
Barometern-OT:s ledarredaktion tänker nu varken råda eller avråda läsare att äta kyckling på fredag och biff på lördag. Men den kan inte avhålla sig från att undrar hur mycket substans som egentligen ligger i larmen. För hör vi någon gång motsatt nyhet – att mänsklig påverkan på ekologi och natur varit väsentligen mindre än vi trott? Att all oro till trots har ännu ingen dött av att äta kycklingvingen eller biffen, och att det inte alls kan sägas att de enstaka köp vi gör av importköttet faktiskt har inverkan på Brasiliens ekologi.
Det är som om vi levde i en värld där alla larm ständigt var inställda på maxvolym, alla tak färdiga att störta samman av snön, all konsumtion ett hot, alla försök att agera ansvarsfullt illusioner som håller maximalt fyra månader innan de avslöjas som falsarier. För något år sedan fick vi exempelvis veta att örtte kunde leda till cancer.
Det är naturligtvis mot mediers natur att rapportera om det som inte är hot, allt det som fungerar alldeles utmärkt, sannolikt inte skadar omvärlden och som vi kan fortsätta med utan panik. Men stressas vi till slut inte ihjäl av alla larm? Blir vi till slut inte helt immuna, klimatutbrända? Som den pensionerade stinsen – där köps en biff till, och det struntar jag i…
Vi har levt i de snabba nyheternas mediesamhälle i drygt räknat 150 år – omkring 1850 började telegraferna bli vanliga. Vår tid av ständig uppkoppling, ständig information, ständig alarmberedskap, från akrylamid i chips till skryknin i prickbladsaft (se senaste Allt om Trädgård), är betydligt kortare.
Är det inte dags att införa en tystnadens dag? Eller, som någon förslog, ägna fasteveckorna före påsk till informationsfasta? Hålla oss till långsammedia? Hellre tala med grannen om vad som kan göras i omgivningen än stressas av det vi sannolikt inte kan göra för Brasiliens artrikedom eller sojaodlingar?
Akut informationsförgiftning håller på att bli morgondagens stora folksjukdom. Långsamläs och begrunda en god bok i stället!
Per Dahl, politisk chefredaktör
per.dahl@barometern.se
Telefon: 0480-592 11
Denna ledarartikel är för dum för att kommentera. Så mycket skitsnack har jag aldrig stött på från en chefredaktör förr.
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Pia Olofsson
pia.olofsson@barometern.se
Telefon: 0481-42744
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
