söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Boklådan 2009-09-29 | Uppdaterad 2009-09-29
För några år sedan kom Erik Kärnekull till Kalmar som chef för försäkringskassan. Få av hans kolleger rev upp så mycket debatt som han, genom att sätta sökarljuset på fördyrande fusk och missförhållanden. Men var då inte de som fick ersättning verkligen sjuka?
Olofsdotter Stensöta, Helena, 2009, Sjukskrivningarna och välfärdens infriare : en studie av svensk sjukvårdsbyråkrati (inb, 160 s, isbn 978-91-7224-104-6). Stockholm : Hjalmarson & Högberg, 2009.
En färsk studie av en samhällsvetare med det minnesvärda namnet Helena Olofsdotter Stensöta ger en värdefull bakgrund. Hon har nämligen tagit sig före att bena ut om interna faktorer inom försäkringskassan spelar roll för sjuktalen, och inte bara omgivningens allmänhälsa och attityder till sjukskrivning.
Vad hon finner är att värderingar och normer som sitter i försäkringskassornas väggar spelar en icke oväsentlig roll, ja ”organisationskultur” kallas det i finare sammanhang. Och den organisationskulturen sitter faktiskt i väggarna, eftersom den märkbart styr även de anställda som personligen inte delar de aktuella värderingarna. Den skala som påverkar mest, konstaterar hon, är ett höger/vänster-spektrum av abstrakta attityder kring det allmännas roll, vikten av kollektivt stöd till svaga och värdet av att ta hand om sig själv.
Försäkringskassan är byggd underifrån, och stammar ur folkrörelseinitiativ som sedan fått en centrat påsatt mössa av myndighetsperspektiv. Därför, menar hon, är det också meningsfullt att söka efter regionala skillnader. De kan ha dröjt sig kvar, ja de finns verkligen. Sorterar man bort yttre effekter reagerar tjänstemännen i hennes ena testlän Jämtland annorlunda ände i det andra testlänet, Jönköping.
Olofsdotter Stensöta arbetar med att fånga skilda ”idealtyper” av försäkringsanställda, lite likt forskarna Brunsons och Rombachs idealtyper av kommunalpolitiker. Det är ett meningsfullt grepp, som ger oss nya insikter i en inte alltid så neutral förvaltning. Hon behandlar också exempelvis vänster/höger-skalan och regelnisse/snällism-skalan med fingertoppskänsla. Vi inser att det som formar människors politiska perspektiv inte är i första hand partisympatier. Dessa är ett slags bieffekter av långt djupare liggande attityder till medmänniskor. Här skulle vi behöva fler studier av svensk politik med hennes infallsvinkel.
Hon konstaterar på några ställen att försäkringskassan är en komplex organisation som arbetar med komplexa problem. Den mest effektiva styrningen är att forma medarbetarnas normer och etik. Detaljkontroll är sällan möjlig. Detta vidgar hennes framställning och gör att många fler som är aktiva inom ideella och politiska organisationer, likaväl som inom offentlig förvaltning, borde ta del av hennes diskussion. Det är inte för inte som striden ofta står så stark, kring regeringens utnämningsmakt.
Per Dahl, politisk chefredaktör
per.dahl@barometern.se
Telefon: 0480-592 11
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
