Boklådan 2009-10-07 | Uppdaterad 2009-10-07
I väntan på den fjortonde upplagan av SAOL (Svenska akademiens ordlista) samlar Martin Gellerstam flera intressanta artiklar om ordbokens historia i SAOL och tidens flykt. Under de 135 år som förflutit sedan SAOL:s första upplaga gavs ut har det svenska ordförrådet förändrats radikalt.
En av förändringarna har självklart att göra med att tiotusentals ord har tillkommit och många tusen försvunnit. Lägg där till ändringar i fråga om stavning samt ordböjning. Justeringar av genus har också ägt rum. Det kan vara känsligt att behäfta ord med ”han” eller ”hon” i tider då jämställdheten vägs på guldvåg.
Men strängt taget är förändringarna av språket inte märkligare än att kartorna måste ritas om i takt med att landskapet förändras. Vem behöver ett ord som ”admittera” i dag? Däremot kan jag bland de strukna orden sakna ”mammonsträl”. Referenser saknas verkligen inte. Men tänk om ordet misstänkliggörs på grund av kopplingen till Bibeln och av den anledningen faller bort. I så fall har flera mustiga ord bytts mot en vattnig grynvälling, och detta blott och bart av skäl som grundas på en överdriven nit i samband med att anpassa språket till vårt sekulariserade samhälle. I boken påstås att det knappast är Akademiens uppgift att verka normerande. Det går att ifrågasätta ett sådant påstående. Vilka ord är lämpliga att bruka? Inte alltid rör det sig om hur orden speglar samhället i seder och bruk. Vi betjänas inte längre av lismande knoddar i någon lanthandel, det är sant, men vem har mandat att värdera nyanserna i de så kallade runda eller explicita orden. De religiöst och politiskt färgade uttrycken. Någon spelar alltid rollen att vara smakdomare.
Om det en gång fanns anledning att använda ett ord som ”bodknodd” skulle det kännas dråpligt att omnämna någon som står i butik med detta ord i vår tid. Men om ord passerat bäst-före-datum har andra anlänt med den nya tiden. Inte sällan rör det sig om anglosaxiska ord och uttryck. Här följer några exempel på ord som knappast väcker några starkare känslor bland purister: blinker, broiler, container, designer, forechecking, layout, party, policy, pop, shop, story, stress och team, även om det ibland kan vara besvärligt att anpassa dem till svensk böjning. Alla tekniska innovationer kräver också sin tribut. Att agera språktvättare i dag verkar vara lika fåfängt som slitsamt.
Inför eventuell osäkerhet vid valet av ord, samt vid tolkningarna av ordets nyanser, bör regeln bättre fria än fälla gälla. Så uppfattar jag budskapet. Genomgående har de hittills tretton upplagorna av ordboken väckt frågor, ibland irritation. Men det är bättre att fria än att fälla. Som svensklärare kan jag dock fråga mig om inte en sådan språkliberal inställning gör alla uppsatsrättare arbetslösa med tiden. När elever skriver att de ”spenderar” tid, brukar jag markera att det är pengar som spenderas. Vi tillbringar tid. Men icke längre. Roxettes hitlåt Spending my Time har färgats in i självaste SAOL.
SAOL och tidens flykt skänker en trevlig läsning. Huruvida orden som kommer och går förändrar människor och vårt leverne kan diskuteras. I mångt och mycket berättar våra ord samma gamla historia om vad det är att vara människa. Visst kan gamla tiders färg och must i orden saknas. Men att föreslå att den lismande arbetskamraten bör omnämnas med adjektivet ”knoddaktig” ter sig omöjligt. Visst kan orden saknas men i praktiken är det bara att dissa ordvalet och inse att Darwins lära också förklarar åtskilligt av vad som händer mellan raderna i ordlistans värld.
Peter Hultsberg
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Emma Lind
emma.lind@barometern.se
Telefon: 0480-592 48









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (26 ST.)
ANNONSERA