• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Engagerande historia

Från toppen till botten med ett riktigt riksråd

Boklådan 2008-02-07 | Uppdaterad 2008-08-21

FAKTA

Lappalainen, Mirkka, 2007. Släkten makten staten : familjen Creutz i 1600-talets Sverige och Finland. Stockholm: Norstedts, 2007.

Egentligen skulle det räcka med att peka på kapitelrubriken ”Från toppen till botten” för slutavsnittet om Lorentz Creutz’ levnad som tillräckligt skäl att skaffa Mirkka Lappalainens Släkten makten staten. Men det vore kanske ojuste mot läsarna att inte ge några fler perspektiv in mot denna breda skildrig av den mellersta stormaktstidens politiska spel.

För ett kokande politiskt spel är vad författaren visar oss. Hennes utgångspunkt är den nyländska släkten Creutz, gammal lågadel, lite finare än de nyadlade (i alla fall enligt egen uppfattning). Men aldrig lika fin som de verkligt aristokratiska ätterna, trots den friherrevärdighet som gavs dess företrädare. Politiken bedrivs som makt- och inkomstspel. Gammal lågadel mot högadel. Gammal lågadel mot nyadlade. Centralmaktstrogna reformatörer och budgeträknare mot aristokrater. Provins mot Stockholm.

Den som sett vår samtids svenska politik finner onekligen oväntade paralleller. Detta gäller i synnerhet adelskapet i sig. I dag omvärvt av en förnäm nimbus. I Lappalainens framställning något som kan vinnas och användas ungefär som det finns heltidsarvoderade statsråd, riksdagsledamöter, landstingsråd och kommunalråd (och runt dem en hoper politiska sekreterare) i dag. Likheterna ska inte hårdras, men politiska klasser kan nog påminna om varandra oavsett hur de sedan rekryteras.

En sak känner vi också igen i rådsväldets tid mellan Karl X Gustafs död och Karl XI:s makttillträde: en stat och ett försvar med konstant ont om pengar. Hur reformera, hur spara, hur ordna inkomster?

Bröderna Ernst Johan och Lorentz Creutz är de civila karriärernas män. Assessorer, ledamöter i hovrätter, landshövdingar (en välbetald med för sin perifera bonnighets skull lite missaktad post), riksråd. Ernst Johan klarar inte de nya kontinentala uppförandereglerna – landshövdingar ska helst inte personligen spöa upp misshagliga skeppare eller ge kolleger örfilar. Lorentz den effektive och diplomatiske. Mot slutet var han samtidigt landshövding, hovrättspresident, riksråd, vice ordförande i Bergskollegium och med ansvar för mineralhanteringen i Finland. Han ansågs också tydligen som en tillgång på dessa poster.

Lorentz Creutz var en trägen man, som tog tillvara sina släktingars behov, byggde ut sina godskomplex kring Kymmenegård och i Nyland, var sina beskyddare till hjälp och stöd utan att alltför mycket provocera deras fiender. Hans hjärta låg i det viktiga bergsbruket, i silver och koppar, export och effektivitet. Karriären som amiral var trösten när maktspelet berövat honom positionen i det han kunde. Men, som Lappalainen skriver, hans uppgift som befälhavare var den skicklige organisatörens, att över huvud taget få ut fartygen till havs, men någorlunda besättningar och hjälplig materiel. Resten kunde väl de andra sköta. Det tyckte inte flottbefälet, som tydligen föraktade sin civile chef som inkompetent. ”Politiskt tillsatt” skulle vi väl säga i dag.

Två saker slår läsaren i denna Lappalainens välavvägda, välskrivna och välöversatta monografi. Den första – nämnda – är det politiska spelets likheter mellan nu och då. Skillnaden mellan ett framgångsrikt kommunalråd och en framgångsrik friherre är kanske inte så stor.

Den andra har med språk och geografi och göra. Lappalainen skildrar inkännande vår egen gemensamma politiska historia, vår egen bakgrund. Men den utspelas i hög grad mellan Viborg och Helsingfors, i Nyland, Tavastland, med utflykter mot Reval. Och hon gör det på ett numera främmande språk – bokens ursprungstitel är Suku, valta, suurvalta : Creutzit 1600-luvun Ruotsissa ja Suomessa. Inte svenska, men inte gärna utländska heller. Vem kunde 1608 förutse att Sverige 400 senare skulle envisas med att se sig som en enspråkig nation bakom en lång lång havsgräns?

Per Dahl, politisk chefredaktör
per.dahl@barometern.se
Telefon: 0480-592 11

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: