Besvärligt utan EU:s jordbruksstöd

Ledare Artikeln publicerades

Den rödgröna regeringen driver en politik i Sverige. Och en annan i EU.

Det svenska jordbruket är i hög grad beroende av EU-stöd.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det svenska jordbruket är i hög grad beroende av EU-stöd.

När statsminister Stefan Löfven (S) för en vecka sedan presenterade regeringens landsbygdsproposition var det stora ord - hela Sverige ska leva. Hundratals miljoner kronor skulle läggas på att stimulera landsbygdsföretagande. Dessutom påpekades det att flera mångmiljardsatsningar redan har gjorts - på bredband, service på landsbygden, ökad statlig närvaro och livsmedelsstrategin.

Men samtidigt driver Löfvens regering på för att skära ner EU:s jordbruksstöd - som i Sverige bidrar till att stimulera just företagande, bibehållen service på landsbygden, fortsatt bredbandsutbyggnad och att livsmedelsstrategins mål uppnås.

Varför driver då regeringen den här linjen? Bakgrunden är att det uppstår ett gigantiskt hål i EU-budgeten när Storbritannien lämnar unionen. Det tillfället vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet använda för att få till "en modern budget med omprioriteringar till fördel för gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning", enligt regeringskansliet (2/3).

Problemet är att jordbruksstödet inte lär kunna minimeras utan att det får stora negativa effekter inom flera av de politikområden som den rödgröna regeringen samtidigt säger sig vilja prioritera. Då det svenska jordbruket är mer beroende av stöden än andra EU-länders jordbruk (SVT Forum, 21/3) kan lägre stödnivåer leda till en omfattande utslagning av livsmedelsproducerande företag i Sverige. Vilket leder till minskad matproduktion - något som går direkt emot livsmedelsstrategins intentioner.

Regeringens ambitioner om stärkt totalförsvarsberedskap skulle även motverkas, om möjligheterna till självförsörjning minskar. En utveckling som i så fall bör ses som synnerligen allvarlig givet Riksrevisionens nyligen publicerade granskning (15/3) av livsmedelsförsörjningen. I rapporten konstateras att det inte ens under rådande läge finns tillräckliga förutsättningar för att klara livsmedelsförsörjning vid en kris.

Utöver att stimulera företagande och matproduktion i Sverige bidrar EU:s jordbruksstöd till uppfyllandet av flera av riksdagens miljömål. Som det om biologisk mångfald, eftersom det utgår EU-stöd till landskapsvård och gör det ekonomiskt lönsamt att ha betande djur. Förändrade stödnivåer skulle även kunna påverka insatserna kring levande sjöar och vattendrag negativt.

En annan sida av jordbruksstödet är att det redan i Romfördraget från år 1957 - som är grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik - definieras som ett verktyg för att säkerställa att konsumenterna får mat till rimliga priser. Därmed gynnar stödet i stor utsträckning konsumenterna.

Att skära ner på EU:s jordbruksstöd kan låta som en lätt lösning för att hantera unionens budgetproblem efter Brexit. Men en förändring kan få effekter som de flesta riksdagspartierna lär vara motståndare till - som minskad självförsörjning, högre matpriser, försämrade möjligheter att uppfylla de nationella miljömålen, utslagna företag och sämre service på landsbygderna. Har regering verkligen koll på det?