Annons

Ett bättre skydd för lärare

Skolpersonal skyddas mer av ordningsvakter än av lagar.
Publicerad 14 februari 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Våldet mot lärare ökar allt mer. I oktober förra året skrev Lärarnas Tidning om att antalet anmälningar som hade inkommit till Arbetsmiljöverket om fysiskt våld mot lärare hade ökat jämfört med året dessförinnan. Allvarliga incidenter har gjort att fler röster höjs om att lärare borde få samma lagliga skydd som till exempel poliser.

Alldeles för många lärare är rädda för hot eller våld från sina elever.
Alldeles för många lärare är rädda för hot eller våld från sina elever.Foto: ERIK G SVENSSON

Kortfattat kan man säga att den som förgriper sig på en tjänsteman i hans eller hennes myndighetsutövning kan få ett högre straff än om den hade förgripit sig på en person som inte arbetar med myndighetsutövning. Anledningen till att lagen är utformad på det sättet är för att myndighetsutövare sägs representera det demokratiska samhället och angrepp mot dessa kan påverka eventuella myndighetsbeslut. Men lagen skyddar även andra yrkesgrupper som inte arbetar inom myndigheter. Till exempel täcks även buss- och taxichaufförer av lagen om ”skydd för viss tjänsteutövning”.

Annons

Många undrar nog varför inte lärare ingår i de yrkesgrupper som specialskyddas av lagen. Visserligen är det i princip bara när lärare sätter betyg som de utför myndighetsutövning, men å andra sidan kan vi se att det inte nödvändigtvis är ett krav för att kunna ta del av det extra lagliga skyddet. Just nu är många lärare runt om i landet väldigt utsatta för hot eller våld. Förutsättningarna för att lärare också ska skyddas borde vara givna. Eller?

Kruxet är att lärare är långtifrån ensamma i sin utsatthet. Det så kallade tjänstemannaskyddet riskerar att urvattnas om fler yrkeskategorier räknas in.

I dagsläget är det många yrkesgrupper som tvingas att konfrontera det ökade våldet, som till exempel fritidsledare eller butikspersonal i utsatta områden. Även annan skolpersonal än just lärare får hantera hotfulla elever. Detta för att inte tala om personalkategorier som under flera år har fått handskas med våldsamma personer, som undersköterskor inom äldreomsorgen. Det blir då problematiskt om vissa får ta del av skyddet och inte andra, trots att de alla kan råka ut för liknande hotfulla situationer.

I grunden handlar det om att de yrkesgrupper som kan argumentera för sin egen säkerhet har större chans att få utökat skydd medan andra lämnas vind för våg. Ett bra exempel för detta är politiker och journalister, som länge har varit drivande i frågan om sin egen personliga säkerhet.

Det är också värt att notera en detalj som kan vara relevant i sammanhanget. Bara för att en yrkesgrupp inkluderas i lagen om våld eller hot mot tjänsteman så betyder inte det att straffen mot de personer som våldför sig på ”tjänstemannen” automatiskt kommer att bli högre än för en ”vanlig” misshandel. Mycket annat tas i beaktande innan en person döms för ett brott.

Den effektivaste metoden för att ge lärare och annan skolpersonal (och skolelever) skydd är att satsa på ordningsvakter i skolan, i alla fall i de skolor som har stora problem med stökiga elever. En sådan åtgärd skulle inte behöva en lagändring, och skulle dessutom fungera förebyggande i stället för att ta sig an problemet när läraren redan har blivit hotad eller misshandlad.

Ordningsvakter har dessutom själva tjänstemannaskydd. Kombineras detta med ett starkare arbetsgivaransvar från skolans sida får skolpersonal det bästa möjliga skyddet.

Ana Cristina HernandezSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons