Assistans inte enda utmaningen

Ledare
Ansvarig minister Åsa Regnér utlovade en något mindre övervältring av kostnader till kommunerna.
Foto:

I socialtjänsten råder långtifrån ordning och reda.

Försäljning av ett gruppboende, avskaffande av busstransport till daglig verksamhet, administratörer i stället för socialsekreterare och ett team som ska överklaga beslut från Försäkringskassan. Med sådana åtgärder ska individ- och familjenämnden i Nybro få kontroll över ekonomin. "Eftersom kostnaderna för personlig assistans ökar måste vi minska kostnader på annat håll", som socialchef Gudrun Johnsson uttryckte det i tisdagens Barometern.

Nybro är en av de kommuner i Sverige som har drabbats hårdast av övervältningen av statliga kostnader, men situationen för socialtjänsten är långt ifrån unik. LSS-frågan har ställts på sin spets samtidigt som socialtjänsten i landet är utsatt för flera andra stora parallella utmaningar.

Regeringens besked om kostnader för assistans under tisdagen innebär i detta avseende ingen stor förändring: det är bara frågan om ett återställande till den ordning som rådde före oktober 2017 i år, då Försäkringskassan i en synnerligen långtgående tolkning av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) varslade om väsentligt striktare tillämpning av assistansersättningen.

Vilken ordning är det då socialtjänsten återgår till? Det är för det första en ordning där redan en stor övervältring av kostnader pågår. Enligt regeringens prognos, alltså utan hänsyn till domen i HFD, ska antalet berättigade till statlig assistans minska med 540 personer i år jämfört med 2016. Statens genomsnittskostnad för en person berättigad till statlig assistans är 1 650 000 kronor om året. Det rör sig alltså om en besparing på närmare en miljard, samtidigt som behovet inte upphör utan måste täckas av kommunerna.

Där är redan trycket på socialtjänsten stort. Dels är det svårt att hitta socialsekreterare att anställa, dels blir arbetsuppgifterna fler. Var sjätte kommun, däribland Kalmar, anger att de senaste årens asylsituation har haft en "betydande" påverkan på socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet.

Kostnaderna blir också större. Sveriges kommuner och landsting (SKL) påpekar i sin senaste ekonomiska prognos att flera av de förändringar som har gjorts inom migrationspolitiken påverkar kommunerna. Övergången till tillfälliga uppehållstillstånd med ett års giltighet innebär till exempel att de inte kommer i fråga för etableringsersättning. Det ekonomiska biståndet till flyktinghushåll ökar, om arbetslösheten inte sjunker, med 70 procent eller nästan en halv miljard om året fram till 2021.

Det är mot denna bakgrund "inte orimligt att tro att ärendemängden hos kommunernas socialtjänst kommer att öka", skriver SKL.

Till det kommer kommunernas ansvar för ensamkommande som har fyllt arton år och enligt regeringens politik ska flyttas över till Migrationsverket. Enligt samma regering ska dessa personer nu bo kvar i kommunerna, dock utan någon statlig ersättning som täcker kostnaderna mer än symboliskt.

Regeringens passivitet i LSS-frågan har med andra ord inträffat vid sämsta tänkbara tidpunkt för kommunerna. Priset för "ordning och reda" har blivit högt.