• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Älvar hotas när vindkraften byggs ut

Ledare 2011-01-10 | Uppdaterad 2011-01-10

Framtid mötte dåtid. Nu är reaktorerna nedlagda. De producerade mer el än vad den samlade vindkraften gör i dag.

Riksdagen har beslutat om en stor och snabb utbyggnad av vindkraften. Målet är den ska producera 30 TWh (=terawattimmar) 2020. Det kommer att kräva nära 10 000 vindkraftverk. Ett gigantiskt intrång i landskapet med okända effekter på natur och miljö.

Satsningen på vindkraft sker med ett slags politisk besatthet. Riksdagen med Andreas Carlgren i spetsen tolererar inget motstånd. Han vill upphäva kommunernas veto. Han vill inte ha någon diskussion om vindkraftens effekter på miljön. Han uttalar sin magiska trollformel ”förnybar energi” likt en nutida schaman och tror att väljarna ska bländas av hans konster.

Den 30 december skrev konstnären och fågelkännaren Lars Jonsson och filmaren Jan Troell en intressant debattartikel i Dagens Nyheter. Den handlade bland annat om hur människan upplever och avläser ett landskap. För att vi ska kunna göra det ”måste vi låta blicken landa i en punkt, den så kallade flyktpunkten, som låter vår hjärna avläsa avstånd och teckna perspektiv, det vill säga orientera sig i rummet.” Vindkraftverket med sina snurrande rotorblad gör att vi inte kan etablera denna flyktpunkt. ”Landskapet förlorar därmed sitt värde som landskap.”

Den estetiska aspekten på den furiösa vindkraftssatsningen nämns sällan i debatten. Däremot utfärdas illa underbyggda garantier om att vindkraftens påverkan på djur- och fågelliv är försumbar. Oberoende forskning av vad som verkligen sker när vi har nära tiotusen vindkraftverk i drift saknas. Vindkraftlobbyn formulerar problem och svarar på frågor så att det passar dess egna syften.

Det här blir extra intressant om man betänker att vindkraften är kraftigt subventionerad. Utan våra skattepengar vore målet att producera 30 TWh 2020 orealistiskt. Satsningen suger upp medel som skulle kunna användas för att utveckla andra tekniker, t ex småskalig energiproduktion där medborgarna själva kan spela en viktig roll. På så sätt har vindkraften blivit en gökunge. Vad värre är att den också kan bli vår tids Göta kanal. När utbyggnaden väl är klar kan den visa sig vara obsolet.

Som alltid när staten, det vill säga du och jag, står för kostnader och risker flockas de så kallade riskkapitalisterna kring projekt vare sig det gäller skolor eller vindkraftutbyggnad. De älskar att tjäna pengar på företag som i grunden är skattefinansierade.

Men där är det inte slut med problemen. Vindkraft, i den skala som regeringen har beslutat om, kräver så kallad reglerkraft, som kan ersätta produktionsbortfaller när det inte blåser. Den enda kraft som kan fylla den uppgiften är vattenkraften. Ingen har sagt det högt tidigare, men nu gör jag det.

De fyra orörda älvarna, alltså Vindelälven, Pite älv, Kalix älv och Torne älv kommer att offras.

Lars Ragnar Forssberg

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus