Allmännyttigt missnöje

Ledare

Kommunala bostadsbolag kan inte vara långsiktiga när hyrorna förhandlas som idag.

Foto:
Förväntningarna på de kommunala bostadsbolagen är höga.

Oavsett vilken bostadspolitisk utmaning det gäller blir svaret i slutänden ofta att allmännyttan - de kommunala bostadsbolagen - får ta ansvaret. Segregation, bostadsbrist, bostäder till rimliga priser, bostäder för personer som inte är etablerade på bostadsmarknaden - allt förväntas allmännyttan kunna lösa. Därför borde det vara högintressant hur det ser ut på allmännyttans intäktssida. Utan en stabil affär blir det sociala uppdraget inte utfört.

Intäkterna är hyror, och sätts genom förhandlingar med Hyresgästföreningen. Det är dock något oklart vad det egentligen är som ska diskuteras i dessa förhandlingar. I kombination med en synnerligen stark ställning för Hyresgästföreningen (HGF) skapar denna del av verksamheten stor frustration.

Hur stor? Ett svar på den frågan ges i Boverkets rapport Allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Här framgår bland annat att 31 procent av företrädarna för kommunala bostadsbolag anser att dagens system fungerar på ett tillfredsställande sätt, medan 69 procent - på starkare bostadsmarknader uppemot 80 - anser dagens system otillfredsställande. ”Flera respondenter understryker att att parterna har olikartade uppfattningar angående vad förhandlingarna ska baseras på”, kommenterar Boverket. Det krävs ingen större förhandlingsvana för att inse det befängda i en sådan situation.

En mer subjektiv men samtidigt mer målande bild av frustration får man om går in på enskilda respondenters svar. Ett urval:

”Hyresgästföreningen har inte kompetens att se vad som behöver göras och inte. Allt handlar om att hålla nere hyror och ingen tanke på framtiden. Under all kritik skulle jag vilja säga!!!”

”HGF kan säga nej och vi kan inget göra. De behöver inte förhandla på riktigt.”

”Allmännyttan har svårt att hyressätta på ett sådant sätt att bolagen uppnår en konsolideringsnivå som är rimlig. Man rullar framför sig stora underhålls- och renoveringsskulder.”

”Parterna har helt olika uppfattningar om hyresförhandlingssystemet, vilket gör att det finns en fundamental osäkerhet om spelreglerna.”

”Ingen ordentlig förhandling. Dåligt långsiktigt tänk.”

”Nuvarande system genom sin kortsiktiga horisont hindrar bolaget att bygga upp en ekonomisk styrka som möjliggör företagsutveckling samt framtida nybyggnation."

”Det finns hur mycket som helst att säga om bristerna i dagens hyressättningssystem...”

Till och med företrädare som är positiva till motparten lokalt uppfattar att den inte har något mandat. ”Vi har ett mycket bra samarbete med HGF lokalt men när hyran ska förhandlas sker detta oftast med en toppstyrning från motparten. Vi uppfattar HGF:s målsättning i dessa förhandlingar har en annan agenda som inte främjar hyresrättens utveckling i vårt område”, skriver personen.

Med en lokal motpart som strikt följer nationella riktlinjer, oklarheten om vad förhandlingarna egentligen går ut på och asymmetrin i förhandlingsrelationen - Hyresgästföreningen har inget att förlora på att förhala eller stranda förhandlingen - är det ofrånkomligt att hyresrättens framtid ser mindre ljus ut. Som en företrädare för allmännyttan skriver: ”HGF kan agera totalt oseriöst utan ansvar eller verkan. Meningslöst förhandlingssystem så länge hgf sitter på en sådan maktposition utan ansvar.”

Detta skulle kunna avfärdas som en enskild parts gnäll om det inte vore för två saker. Den ena är är att hyresförhandlingssystemet bygger på att parterna hyser tillit till varandra och har samma uppfattning om syftet - något som av enkätsvaren att döma idag i stor utsträckning saknas. Som en av de mer drastiska respondenterna skriver: ”Hela systemet är på god väg att krackelera ... Hyreshöjningar på en halv procent när vi har kostnadshöjningar på 2-3% urholkar bolagets ekonomi på ett mycket hotfullt sätt.”

Den andra är att detta är allmännyttan, de bolag som enligt tongivande folkvalda har det yttersta ansvaret för att samhällets bostadspolitiska utmaningar ska lösas. Bolag med urholkad ekonomi som rullar stora skulder framför sig kommer inte att kunna lösa dessa utmaningar.