Åldersbedömningar sinkas

Ledare Artikeln publicerades
Utredningar och rapporter staplas på hög men ännu inga åldersbedömningar.
Foto:TT
Utredningar och rapporter staplas på hög men ännu inga åldersbedömningar.

Rättsäkerheten riskeras när myndigheter inte sköter sina uppdrag och vuxna placeras bland barn.

Högsta domstolen avgjorde tidigare i juli att åldersbedömningar baserad på visdomständernas utveckling är en tillräcklig grund för att fastställa ålder. Vetenskapligt sett har enligt internationell expertis röntgen av handleder och undersökningar av tänder bäst evidens.

Fram till 2013 gjordes åldersbedömningar i Sverige, inom rättsväsendet har det skett kontinuerligt. Men 2013 gick Socialstyrelsen och Migrationsverket med på Svenska Barnläkarföreningens krav att vända de vetenskapliga metoderna ryggen och anamma idéer om intervjuer för att mäta mognad, något ledarsidan skrev om den 12/7.

Evidensen för dessa intervjumetoder var dock noll vid en undersökning som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjorde tidigare i år.

Sedan hösten 2015 har det inte kunnat ske bedömningar, trots beslutet att införa dem och strunta i barnläkarnas krav. Denna gång har barnläkarna protesterat genom att vägra att medverka. Eftersom de tidigare drivit igenom att de alltid ska vara med vid bedömningar, trots att Migrationsverket invänt att det är verket som fattar beslut om bedömningar och inte barnläkarna, har det haft effekt.

Socialstyrelsens självpåtagna uppgift att granska metoder, som presenterades i våras, kom fram till att magnetkameraundersökning av knäleder är mest tillförlitligt, evidensen för handleder och tänder till trots. Socialstyrelsens utkast till rapport försenar ytterligare att Sverige kan komma i gång med åldersbedömningar.

I maj fick Rättsmedicinalverket ett tydligt uppdrag av justitieminister Morgan Johansson: Att skyndsamt börja utföra åldersbedömningar. Morgan Johansson satte en siffra på Rättsmedicinalverkets uppdrag: upp till 14 800 bedömningar i år var förväntningen på verket och det skulle vara igång i höst. Siffran säger något om problematikens storlek.

Nu har Rättsmedicinalverket svarat: möjligen kommer de igång i höst, mer sannolikt till årsskiftet, men då kan antalet bedömningar bara vara några hundra. Ännu har man inte helt landat i metodvalet, trots den evidens som finns och man är tvungen att ta hänsyn till Socialstyrelsens rapportutkast.

Även den massiva kritiken mot åldersbedömningar försinkar takten. Lobbygrupperna, som barnläkarföreningen och Advokatsamfundet, har varit starka. Samhällsnytta och ansvar har fått stå tillbaka inför högljudda kritiker.

Men Rättsmedicinalverket fick dock uppdraget sent, ska sägas. För att få igång en verksamhet som handlar om bedömningar av ett så stort antal individer, krävs såväl logistisk som upphandlingar.

Även om Migrationsverket under måndagen skrev ned sin prognos till mellan 30 000 och 50 000 asylsökande i år, varav uppskattningsvis 3 000 ensamkommande barn och ungdomar, ska man komma ihåg att det förra året kom 35 000 ensamkommande. Över 23 000 av dem var från Afghanistan. Hela gruppens asylsökningar kommer snart att börja prövas.