Annons

Kim Ustamujic Johansen: "Vi bevakar inte Emmabodafestivalen - ett beslut jag beklagar"

I detta nu pågår Emmabodafestivalen där drygt 10 000 besökare njuter av musik och allmän festivalyra. I många år har Barometern-OT:s nöjesredaktion varit på plats för att recensera konserter där men inte i år. För första gången har vi blivit nekade ackreditering.
Kim Ustamujic JohansenSkicka e-post
Publicerad 27 juli 2018 • Uppdaterad 30 juli 2018
Kim Ustamujic Johansen
Detta är en personligt skriven text i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Många njuter av Emmabodafestivalen (bilden är från ett tidigare år).
Många njuter av Emmabodafestivalen (bilden är från ett tidigare år).Foto: Emma Hasselgren

Först och främst, en ackreditering innebär att journalister ges tillträde till evenemang. Det är mycket vanligt förekommande i kultur- och nöjesbranschen, och exempelvis i sportbranschen. Det gör att vi kan recensera teater, konst, film och konserter till många läsares förtjusning, både för personer som varit på plats och för personer som inte kunnat närvara.

”Jag vill att våra läsare ska få ta del av den musikfest som festivalen erbjuder år efter år men vi kan inte gå med på att styras.”

I vårt län har vi ynnesten att ha många duktiga kultur- och nöjesarrangörer och vi försöker uppmärksamma dem så mycket som möjligt. Under mina år som kultur- och nöjesjournalist har jag aldrig nekats ackreditering. Men när jag i år ville skicka en musikrecensent och en fotograf till Emmabodafestivalen tog det stopp.

Annons

Hampus Karlsson som jobbar på festivalen frågade:

”Ämnar ni lägga era recensioner från festivalen bakom en betalvägg eller kommer de vara tillgängliga för alla? För det som ligger bakom en betalvägg är inte av intresse för oss och än mindre för våra besökare.”

Jag svarade att vi, liksom de, har en produkt som vi tar betalt för och att vi inte kan gå med på att ändra vår policy för att bli ackrediterade. Då svarade Hampus Karlsson:

”För att vi ska se att det har ett värde för våra besökare och oss måste iallafall en del av rapporteringen vara tillgängligt för den målgruppen som vi riktar oss mot. Om den inte är det så har vi svårt att erbjuda er en ackreditering för det.”

Och där tog det stopp. I samma veva försökte vår fotograf gå in på festivalen, ovetande om det villkor som ställts och han nekades inträde.

Då fattade jag och mina kollegor beslutet att inte bevaka Emmabodafestivalen i år. Det är ett beslut jag beklagar. Jag vill att våra läsare ska få ta del av den musikfest som festivalen erbjuder år efter år men vi kan inte gå med på att styras.

”Att skicka utbildade och initierade journalister för att bevaka evenemang kostar pengar. Liksom det kostar pengar att leja in artister för att skapa en musikfestival.”

Målgruppen som Emmabodafestivalen syftar på är ungdomar. Ungdomar prenumererar i regel inte på dagstidningar, men det betyder inte att de inte läser. Framför allt prenumererar mångas föräldrar och mor- och farföräldrar på dagstidningar. I min ungdom läste jag ALLT på kultur- och nöjessidorna i vår lokala dagstidning (Bohusläningen) som mina föräldrar prenumererade på samt ALLT på kultur- och nöjessidorna i kvällstidningarna som min pappa köpte varje dag.

Att skicka utbildade och initierade journalister för att bevaka evenemang kostar pengar. Liksom det kostar pengar att leja in artister för att skapa en musikfestival. Det ifrågasätts inte av festivalbesökare att det kostar en slant att få se artister man uppskattar. Det ifrågasätts inte av våra kära läsare att det kostar pengar att göra en seriös dagstidning.

Att Hampus Karlsson anser att musikjournalistik inte ska få kosta pengar är en sak, men att villkora en tidnings ackreditering av den anledningen är än så länge något unikt. Jag hoppas att det förblir unikt.

Annons
Annons
Annons
Annons