Kultur

Människor, cyborger eller superintelligenser?

Litteratur Artikeln publicerades
Foto:
Max Tegmark.

I sin nya bok ställer professor Max Tegmark frågan vad det är att vara människa i en tidsålder av artificiell intelligens (AI). En välskriven, humoristisk, bitvis spännande, bitvis bisarr bok, tycker Kjell Andersson.

Bok: Liv 3.0 – att vara människa i den artificiella intelligensens tid.

Genre: Populärvetenskap

Författare: Max Tegmark

Översättning: Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn

Förlag: Volante

Boken börjar med ett skrämskott (?): Den smarta maskinen Prometheus byggd av Omegateamet, ett gäng nördiga entusiaster, är självförbättrande och hjälper gänget att utan större bråk ta herravälde över världen. Men Prometheus kommer troligen att befria sig från gänget och fungera på egen hand nästan som en gud. Är allt bra nu? Kommer artificiell intelligens (AI) snart att överglänsa oss människor på många, ja, snart sagt alla områden? Hur ser den närmaste framtiden ut? De närmaste 10 000 åren? De kommande årmiljarderna?

Max Tegmark är svensk-amerikansk matematisk fysiker vid elituniversitetet Massachusetts Institute of Technology (MIT). Han har kallats världens smartaste svensk, och är mest känd för sin uppfattning att den yttersta verkligheten, kosmos med oändligt många universa är matematik.

Vad är liv 3.0? Jo, det är den självförbättrande, kanske frie Prometheus. Vi måste bereda oss på honom i tid. Därför har Tegmark och andra grundat Future of Life Institute bestående av en världsomfattande skara experter som ska föra ”vår tids viktigaste samtal” (Stephen Hawking). Målet är ”att se till att det finns en framtid för livet och att den (ska) bli så fantastisk som möjligt”. Läsarna inbjuds att delta i samtalet via webben.

När kommer 3.0? Ingen vet. Kanske snart, kanske aldrig. Åsikterna hos experterna går isär så långt som möjligt. Men 13,8 miljarder år efter Big Bang har i alla fall ”vårt universum vaknat och blivit medvetet om sig självt”.

Tänk om universum var vaket långt före oss! Och inte bara i form av andra avancerade civilisationer. Är inte det vad religionen djupast handlar om? Detta förbigås helt.

Att se till att livet har en framtid innebär också att avvärja hot. Därför är det beklagligt att Tegmark avfärdar klimatkrisen i en fotnot med att AI kan bli farligt fortare, och att det för övrigt kan ge oss metoder att mildra följderna! Jasså, må dä. Kärnvapenkrig tar han däremot på största allvar.

I det viktiga kapitlet, ”Mål”, slår Tegmark fast att AI måste styras till människovänliga mål.

Sista kapitlet handlar om medvetandet; våra inre, subjektiva upplevelser. Frågan är av största vikt för AI. Under vilka omständigheter börjar intelligenta maskiner få inre upplevelser? Tegmark utgår i sin egen forskning från att medvetandet är ett fysiskt fenomen som känns icke-fysiskt, och att en hjärna i princip fungerar som en dator. I motsats till detta men i minoritet bland forskarna står den genialiske teoretiske fysikern Roger Penrose i Oxford: Hjärnan är ingen våt dator, och kunskapen om medvetandets natur ligger troligen långt in i framtiden.