Kultur o Nöje

Jason Brennan: Efter demokratin

Kultur o Nöje ,

Vad är bättre än demokrati? Jason Brennan skriver om ett system där bara de som är bevisat rationella och bildade nog får vara med och bestämma.Som en sorts demokrati med röstningskörkort, ungefär. Björn Werner har läst.

Efter demokratin

Författare: Jason Brennan

Förlag: Timbro

Översättning: Tom Sköld

Artikeln publicerades 5 juni 2017.

Boken jag precis läst är unisont hatad av hela det politiska etablissemanget. Från Aftonbladet Kulturs väldigt röda Åsa Linderborg till GP:s ledarsidas väldigt blå Håkan Boström har samma kritik riktats mot det förmodade innehållet. Den lyder, fritt tolkat: ”elitstyre får aldrig bli ett alternativ till demokrati, oavsett hur många Trump folket röstar fram.” Det är ett rimligt avståndstagande, givet att man bara sneglat på baksidan av amerikanske filosofiprofessorn Jason Brennans bok ”Efter demokratin” (Against Democracy) från 2016 som högertankesmedjan Timbro precis låtit översätta till svenska.

Den som dristar sig att öppna boken får en lite annan upplevelse. Brennan argumenterar mot demokratins fördelar och filar också på en modell för hur bara de med kompetens nog ska sköta styret av staten för att få en bättre värld för alla. Men den är trots det inte så mycket en skrämmande elitistisk vision som ett exempel på vad som händer om man ger killen som ”sett igenom allt”, som alltid står i köket på festen och säger emot alla, ett bokkontrakt.

Brennans tes är: ”Om det finns något system som har realistiska möjligheter att vara bättre för alla än demokratin, så bör vi också testa det”. Han ger sig därefter in för att krossa alla argument för varför demokratin är något att ha.

Som om demokratins baksidor var något nytt. Churchill, mannen som försvarade demokratin från nazismen, sa själv: ”Demokrati är det sämsta statsskicket, förutom alla andra”. Så Brennan har stöd i det han säger. Många röstar inte, de som röstar vet sällan alls vad de egentligen röstar på och de som faktiskt vet vad de röstar på gör det ändå sällan baserat på rationellt tänkande. Dessutom splittrar det demokratiska samhället människor snarare än förenar dem.

Brennan själv drömmer om olika styren där bara de som är bevisat rationella och bildade nog får vara med och bestämma. Som en sorts demokrati med röstningskörkort. Det vore bäst för alla, tycker han.

Jag förstår att han inte kommer med vassare förslag eftersom historien är kantad av havererade upplysta diktaturer (som de högutbildade massmördarna i röda khmererna). Men med så ljumma förslag kan han istället föreslå att alla går lite mer i skolan och har lite mer jämn inkomst så att folk får bättre förutsättningar att förstå samhället de lever i.

Och framförallt. Brennan lyckas aldrig förklara vad som skulle vara ”det bästa samhället” som skulle uppstå i hans drömstyre. Han verkar förutsätta att åsikt och utbildning är samma sak. Att en kritisk massa välutbildade och smarta tillsammans skulle generera den enda giltiga, rationella insikten om hur samhället ska se ut. Men så är det ju inte. Sanningen är att det inte finns en enda rätt väg och en enda rätt åsikt. Det är möjligt att demokratin inte är det optimala sättet att styra ett land, men det är ett bra verktyg för att ge människorna i landet en möjlighet att styra dess riktning och framtid. För den som inte vill frysa tiden ska man därför inte utesluta folk från politik. Det vore helt enkelt inte så rationellt.