• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Titta bort så syns verken inte

Krönika 2012-01-12 | Uppdaterad 2012-01-12

Med ett lämpligt blickfång i förgrunden blir vindkraftverken små. Prins Carl Philip deltog 2010 i invigningen av de 90 meter höga tornen i Vänern. Avståndet mellan vingspetsarna är 100 meter. Foto: scanpix

Det är ett fantastiskt argument för att bortförklara sex stycken 130 meter höga vindkraftverk som planeras i Degerhamn. Platsen ligger i världsarvet intill Stora Alvaret på Öland.
Det hade lika gärna kunnat stå: Om man åker till norra Öland eller tittar åt ett annat håll syns vindkraftverken inte alls.
Formuleringen finns i den miljökonsekvensbeskrivning som bolagen O2 och Cementa har lämnat in till Mörbylånga kommun tillsammans med ansökan om bygglov. Det är Fritz Erikssons yttrande över ansökan som har uppmärksammat mig på detta. Kammarrätten och regeringen har tidigare sagt nej till vindkraft i området.
Jag tar i detta sammanhang inte ställning till om vindkraftverken bör uppföras eller inte. Det som intresserar mig är Fritz Erikssons granskning av argumentationen i bolagens MKB. Eriksson bor delar av året intill den tänkta platsen. Han är forskningsledare på försvarshögskolan i Stockholm.
MKB:n innehåller flera märkliga resonemang av typen: ”För många besökare och turister på Öland upplevs just landskapet på södra Öland och vyerna över Alvaret som helt opåverkade av mänsklig gärning. Det är därför viktigt att vindkraftverk som nya karaktärsskapande och/eller dominanta element kan bli intressanta och positivt laddade blickfång i landskapet.”
Det hade lika gärna kunnat stå: Stora Alvaret är så platt och trist att det behövs några utropstecken i landskapsbilden.
Verken skulle bli 130 meter höga, placeras 25 meter över havet och kunna synas på ett avstånd av 49 kilometer.
Men Eriksson slår inte bara ner på sådana formuleringar. Han angriper också de principiella svagheterna i den inlämnade skrivelsen.
Ett ord som återkommer är ”bedöms”. ”Någon visuell konkurrens mellan planerade vindkraftverk och landskapets nuvarande landmärken såsom kyrktorn, befintliga vindkraftverk, väderkvarnar, etcetera bedöms inte uppstå då avstånd och proportioner mellan nuvarande och planerade landmärken har beaktats.” Bedömningar måste grundas på fakta. Fakta redovisas inte. Det blir annars bara ett tyckande, menar Eriksson.
Den avgörande svagheten är att de berörda företagen ska utreda sin egen miljöpåverkan i en MKB. De är ekonomiska intressenter och utelämnar inte sällan fakta som talar emot en etablering.
Fritz Eriksson granskar också de visualiseringar som gjorts för att visa hur verken skulle se ut i landskapet. I dessa fotomontage finns ofta träd och buskar i förgrunden som skymmer verken helt eller delvis. När de vita tornen visualiseras i helfigur är himlen disigt vit och molnen låga.
Han slutar sin genomgång med slutsatsens: ”Denna skrivelse visar att underlaget för att handlägga ansökan om bygglov inte är komplett. Skrivelsen innehåller dessutom fakta, som gör att ansökan om bygglov inte bör beviljas.”
Den fejden får han föra på egen hand som sakägare i målet. Vi andra har i varje fall fått en tankeväckande lektion i konsten att läsa en MKB.

Ulf Wickbom

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus