• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Lita på ditt förnuft - och vänd alltid på förpackningen

Krönika 2008-10-10 | Uppdaterad 2008-10-10

Vad kan man äta egentligen?
Jag har fått frågan många gånger den senaste veckan. Och mitt svar blir alltid detsamma: ät vad du vill, men var medveten om vad du stoppar i dig.
Men vad är syftet med dessa artiklar? undrar exempelvis Anna Blücher, universitetslektor och programansvarig för nutrition och livsmedelsvetenskap på högskolan i Kalmar.
Hon ringde mig förra veckan och ifrågasatte sättet att framställa frågorna på, tyckte att vi skrämde upp folk i onödan och ville veta vad vi mer skulle skriva om.
Syftet är detsamma som med all journalistik: att sprida kunskap så att människor själva ska kunna ta egna beslut.
Och om det samtidigt innebär att man trampar på några ömma tår så må det vara hänt.
Jag tror nämligen inte att livsmedelsbranschen och tillverkarna är onda. De vill sälja mat som människor vill ha.
Men vet du inte vad innehållsförteckningen betyder blir det ingen ändring.
Då kan branschens krav på höga vinster och pressen från konkurrerande företag göra att hälsoaspekterna inte alltid går först.
Mjölkskandalen i Kina är ett exempel. Men vi har våra egna skandaler i Sverige också.
Här används Livsmedelsverket som ett slagträ och som garant för att tillsatserna är okej. ”Det är ju tillåtet”, får man höra.
Men kan man alltid lita på allt som är tillåtet? Före 1999 var det helt förbjudet, med några undantag, att använda så kallade azofärger i livsmedel. Det är färgämnen som kan ge starka allergiska reaktioner och hyperaktivitet hos barn. De finns bland annat i godis och läsk.
Livsmedelsverkets och Sveriges inställning var hård och kompromisslös. Dessa färger ska inte få finnas i livsmedel.
Sedan fick man på tafsen av EU-kommissionen när vi gick med i EU. Livsmedelsverket var tvunget att anpassa sina föreskrifter efter EU:s färgämnesdirektiv.
Ett ämne som ansågs farligt fick helt plötsligt användas. Vem vann det slaget? Ekonomiska intressen eller folkhälsan?
Att ifrågasätta innehållet trots att de svenska myndigheterna sagt ja ter sig därmed som en sund inställning.
För hur har det inte varit med härdade fetter? Danmarks expertis är hårdare än Livsmedelsverkets.
Hur tillsatserna påverkar dig bedöms olika i olika länder. I ett land kan något vara totalförbjudet, men tillåtet i Sverige.
Vilka experter sitter på sanningen?
De flesta tillsatser är helt harmlösa och finns naturligt i många växter och djur. Det säger branschfolk jag talat med.
Så är det naturligtvis. Men det är svårt för konsumenterna att veta när tillsatserna döljs bakom svårtydda E-nummer. Hur många kan skilja på E300 och E621? Den ena är vanlig c-vitamin som tillsätts i mjöl för att få det att mogna. Det andra är den mycket omdiskuterade smakförstärkaren glutamat.
Men det finns ett råd som skulle stärka konsumentmakten och få oss en god bit på väg mot bättre matvanor.
Vänd på förpackningen.
Lita sedan på ditt förnuft och stoppa inte ungarna fulla med kanelbullar som bygger på konserveringsmedel, förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel och härdade fetter.

Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: