Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Att behärska loppet från start till mål fyller den norska skidåkaren Marit Björgen med den största lyckan. Det är inte prispengarna hon jublar över.
Krönika 2012-01-16 | Uppdaterad 2012-01-16
”Statistiskt förklarar känslan av kontroll 20 gånger mer av skillnaden i människors lycka än vad deras inkomster gör.” Denna tankeväckande slutsats återfinns i Johan Norbergs bok Den eviga matchen om lyckan (Natur och Kultur, 2009).
Norberg refererar till en stor brittisk undersökning, som visar att fattiga personer som upplever sig ha kontroll över sin tillvaro uppger en högre livstillfredsställelse än rika som menar sig sakna sådan kontroll. Liknande undersökningar som gjorts på äldreboenden visar att personer som själva fick bestämma över besökstider och ta ansvar för krukväxter som de själva valt var friskare, mer aktiva och mer nöjda än andra, som visserligen fick både besök och krukväxter, men utan något eget inflytande.
Man kan givetvis sätta frågetecken för hur man mäter och jämför individers lycka. Men det verkar fullt rimligt att med ökad kontroll över den egna livssituationen följer också en självkänsla som genererar livskvalitet. Upplevelsen av att man ”äger” sitt liv, och att man inte bara är ett objekt för andras planering och omhändertagande, motiverar individen till en syn på sitt eget liv där det ges rum för såväl möjligheter som ansvar.
En reflektion som man kan göra i anslutning till de resultat som Norberg redovisar är hur nära sammanflätade frihet och välbefinnande är. Ibland ställs frihet (”att kunna göra som man vill”) mot värden som trygghet och säkerhet, som förvisso är viktiga för vår välmåga. Men välbefinnande handlar inte bara om tak över huvudet och mat på regelbundna tider. Här måste också finnas en känsla av man inte bara är vid liv eller hålls vid liv, utan att man aktivt lever, det vill säga, kan göra något av sina egna planer och projekt. Samtidigt förutsätter givetvis denna frihet, om den ska vara värd något, att man har fysiska och mentala förmågor att mobilisera. Det räcker inte med frånvaro av tvång för att man ska kunna göra något av sitt liv. Hälsa, utbildning och inkomster är också väsentliga.
Men friheten är omistlig. Detta gäller såväl på det individuella som det samhälleliga planet. Det var ett vanligt misstag i biståndsdebatten på 1970-talet att ursäkta afrikanska enpartidiktaturer och deras tvångskollektiviserade jordbruk med hänvisning till att man först måste låta de nya staterna lösa sina ekonomiska och sociala problem, innan det kunde bli tal om större frihet. Men tvärtemot tanken att frihet skulle stå i vägen för materiell välfärd så visade det sig att länder utan frihet förblev fattiga och vanstyrda. De blev rentav fattigare och fattigare, oavsett hur mycket bistånd de fick. 1998 års Nobelpristagare i ekonomi, Amartya Sen, har beskrivit hur demokrati är en förutsättning för grundläggande välfärd. Svält, skriver Sen, förekommer inte i fungerade flerpartisamhällen med en fri press, helt enkelt för att regeringarna i sådana samhällen kan ställas till svars av sina medborgare. Frihet är inte allt, men den är nödvändig.
Per Bauhn
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
