Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Krönika 2012-02-13 | Uppdaterad 2012-02-13
Av och till är det viktigt att vi utsätter samhällets så kallade värdegrund för stresstest, av samma skäl som testar kärnkraftsverk för att veta om de lever upp till säkerhetskraven.
Menar vi allvar med tal om frihet, jämlikhet och demokrati? Vet vi varför vi bör ha politiska fri- och rättigheter och varför demokratin bör försvaras? Som John Stuart Mill en gång påpekade, så behövs kritiskt ifrågasättande för att vi själva ska bli bättre på att försvara våra ståndpunkter. I en miljö som präglas av konsensus lär vi oss att säga vad som förväntas av oss, men vi får ingen träning i argumentation. En följd blir att vi står handfallna den dag någon på allvar utmanar våra värden.
En som stresstestar de demokratiska värdena är Jason Brennan, filosof vid Georgetown University i USA. Brennan hävdar i senaste numret av den brittiska tidskriften Social Philosophy & Policy att politiska fri- och rättigheter saknar värde för den genomsnittlige medborgaren. Han listar några klassiska argument varför medborgerliga rättigheter skulle vara värdefulla, som att de behövs för att individer ska leva ett fullvärdigt och gott mänskligt liv, för att garantera varje individ respekt och erkännande, för att regeringar ska bry sig om individens intressen, för att individen ska kunna delta i formandet av samhället, och så vidare. Brennan påpekar sedan, att även om allt detta kan vara sant för vissa politiska filosofer och politiskt intresserade människor, så representerar dessa inte genomsnittsindividen.
För den genomsnittliga människan, skriver Brennan, handlar det goda livet inte om politiskt deltagande och hon söker respekt och status i annat än det aktiva medborgarskapet. Och inte ens i demokratier bryr sig regeringar om vad enskilda medborgare tycker, individens möjligheter att påverka politiken är mycket begränsade, och vill man påverka gör man det lika bra utanför politiken.
Men även om Brennan har rätt i enskildheterna, så följer inte att hans slutsats är rätt. Att vi bryr oss mer om bullbak än budgetdebatt, att vi ser en tillvaro inom partipolitiken som ett hot mot det goda livet snarare än som en del av det, och att vår förmåga att påverka politiken ofta är marginell, innebär faktiskt inte att de politiska fri- och rättigheterna saknar värde för oss. Det är bara att jämföra med de samhällen, där den politiska och religiösa intoleransen avgör människornas livsvillkor. Statistik över läskunnighet, kvinnors levnadsförhållanden, medellivslängd, arbetsmiljö, tillgång på sjukvård och utbildning ger en mycket tydlig fingervisning om att samhällen som erkänner sina medborgares fri- och rättigheter också ger dem bättre förutsättningar för ett gott liv – även om detta goda liv ofta handlar om annat än politiska aktiviteter. Demokratins värden handlar inte bara om hur ofta vi själva använder oss av våra rättigheter, utan också om vad det innebär att leva i ett samhälle där alla faktiskt har möjlighet att göra det.
Per Bauhn
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
