Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Krönika 2011-11-11 | Uppdaterad 2011-11-11
Inom ramen för seminarieserien "Från järnbruk till hjärnkraft" bjöd Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse till heldag på världsarvet i Engelsberg.
Tema för dagen var feminismens framtid. Bland talarna syntes såväl politiker, som den moderata partisekreteraren Sofia Arkelsten och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, som forskare och debattörer.
Det blev en stundtals mycket intressant föreställning som lyckades placera feminismens varande i en kulturell som historisk kontext. Dessvärre stod det efter seminariedagen också klart att regeringens, och kanske framför allt Moderaternas, ambitioner på jämställdhetsområdet dels bygger på en vänsterorienterad maktanalys, dels saknar förmåga att lyfta blicken och engagera sig där problemen verkligen förekommer.
För i ärlighetens namn, för hur många kvinnor i Sverige är det största jämställdhetsproblemet att de ännu inte tillfrågats om att sitta, alternativt inkvoteras, i ett börsnoterat företags styrelse? Hur många kvinnor i Sverige ligger uppe på nätterna och grubblar över huruvida det pågår en hemmafrutrend och vad den i så fall innebär för feminismens framtid?
Sannolikt inte så många att det ens av strategiska skäl skulle vara värt att driva en symbolisk, elitfråga så brett. Ändå är det exakt det bland annat Nya Moderaterna valt att göra. I upprörda ordalag förklarade Arkelsten bland annat att hon som politiker här har att hantera ett reellt samhällsproblem.
Men vari ligger detta samhällsproblem? Varför är det viktigt att det överallt ska vara 50/50 baserat på könstillhörighet? Har jämställdheten blivit ett självändamål? Vad hände med politikens gränser? Vad hände med den liberala grundtesen om att lika rättigheter alltid är rätt? När blev sådant som inte ska spela någon roll - som exempelvis kön - det viktigaste?
Att frågan om kvotering till bolagsstyrelser kunnat bli så het beror givetvis på att den skymmer sikten för de stora, svåra jämställdhetsutmaningarna om vilka aktivisten från nätverket mot hedersvåld, Bahareh Andersson, engagerat talade om. I dagens Sverige finns omkring 70 000 ungdomar som inte själva får välja sin livspartner, flickor och kvinnor som gifts bort på sommarloven, som mördas, misshandlas och trakasseras för att de har den dåliga smaken att vilja bli ett med det samhälle deras föräldrar valt åt dem. Om dessa utsatta människor talas det lite om. Feminismen slår bakut inför multikulturalismen, vinnare ur den striden är de kulturrelativa, de som anser att vi inte kan prata om hedersvåld utan att samtidigt prata om det våld som försiggår hemma hos Svensson. Det är en minst sagt stötande hållning som blundar för de uppenbara skillnaderna samtidigt som offren helt skamlöst reduceras till noll.
Arkelsten nämnde Moderaternas nya idéprogram där formuleringen om "människans frihet" är primär. Det är bra med frihet. Men vad är friheten värd om konsekvensen blir att våra val leder till statistisk ojämställdhet, vilket i sin tur eldar på politikernas längtan efter att få "rätta till"?
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
