Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
torsdag 24 maj 2012
Krönika 2011-09-22 | Uppdaterad 2011-09-22
”Det går bra för Sverige” skanderade Göran Persson och andra högt uppsatta socialdemokratiska företrädare under valåret 2006.
Det var en bild av verkligheten som de som levde i verkligheten inte kände igen sig i. 2006 framstod det snarast som att väljarna och Socialdemokraterna levde i två parallella verkligheter; väljarna efterfrågade åtgärder utifrån sin bild och regeringen föreslog åtgärder utifrån sin. Avgrunden mellan verkligheterna växte och till sist föll den sittande regeringen i diskrepansen.
Att så kunde ske berodde på att den borgerliga alliansen bättre förstod att sätta ord på väljarnas verklighet. När borgerligheten satte siffror på ”utanförskapet”, som många svenskar upplevde in på bara skinnet, ad-resserade de den verklighet som människor såg och önskade lösningar på. Alliansen med de nya Moderaterna i spetsen lyckades därmed dels att identifiera de faktorer som gjorde att väljarnas bild av verkligheten skiljde sig från Socialdemokraternas, dels att konstruera en pragmatisk vision över tänkbara lösningar. Med andra ord lyckades man både skapa och leda opinionen och därmed slå undan benen på den socialdemokrati som haft patent på verklighetsbeskrivningen i decennier.
Av 2006 års val lär vi oss en viktig läxa. Det omöjliga kan hända; det går att gå från definitionen av makthegemoni till ett parti bland andra lika väl som det går att gå från borgerlig splittring till enighet och i det rödaste av alla demokratiska länder vinna två val. Det sägs att det är viktigt att tro på det som inte finns då det som finns en gång inte funnits; om Moderaterna tappar verklighetsförankringen och därmed relevansen kommer de garanterat att gå samma öde till mötes som Socialdemokraterna gjort. Frågan är bara när.
I oktober håller Moderaterna sin stämma. Inför den har ett idéprogram ”Ansvar för hela Sverige”, det första sedan Fredrik Reinfeldt tog över, lagts fram. De idébaserade värderingarna och den praktiska politiken är tydligt sammankopplade, så till den grad att det är svårt att avgöra om det är idéerna eller den praktiska politiken som kommer först.
En del hävdar att det är ett naturligt svar på vad väljarna efterfrågar, att det helt enkelt inte finns utrymme för ideologi i den moderna politiken, att väljarna trivs i mitten där marknadsekonomin och den skattefinansierade välfärden är lika mycket norm. Ingen potentiell väljare ska lämnas utanför, alla ska med!
Att Moderaterna anpassar sig till verkligheten är givetvis helt rätt. Att enbart bedriva politik ur respektive ideologiska bunkrar leder aldrig rätt. Men den avgörande frågan för Moderaterna, precis som för alla riksdagens partier, är om det inte trots allt finns ett värde i att det finns ideologiska skillnader? Skillnader i tillvägagångssätt vad gäller lösningarna av faktiska problem, men också vad gäller verklighetsbeskrivningen och de grundläggande idéerna? Om den nya borgerligheten enbart kan vinna val på att bli som den gamla vänstern kan man undra vad vinsten egentligen är värd?
AT











LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA