Viktigt att kliva utanför bubblan

Kalmar ,
Foto: Lovisa Ryd

Del 4: Nyheter och media

Post-sanningar, fake news och alternativ fakta. Det du läser, ser eller lyssnar på påverkar din syn på världen. Demokratin bygger på åsiktsfrihet och egna ställningstaganden och i det nya medielandskapet måste vi ständigt utveckla förmågan att kritiskt granska och värdera information. Källkritik har därmed blivit en demokratifråga. Bibliotekarierna i Kalmarsunds gymnasieförbund guidar dig i Barometerns Källkritik-skola.

Artikeln publicerades 29 maj 2017.

De flesta svenskar tar del av nyheter varje dag, men i det nya medielandskapet förändras vår mediekonsumtion. Vi vill lyfta fram några begrepp och fenomen som är extra angelägna för dagens nyhetskonsument.

Nyhetsbubblan

I filterbubblan - det digitala utrymme där vi omges av likasinnade - blir våra åsikter ofta bekräftade. Där blir även vår nyhetskonsumtion mer individanpassad i takt med att den allt mer styrs av osynliga faktorer. Ett exempel är de olika sätt vi läser papperstidning respektive nätupplaga. Papperstidningen bläddrar vi igenom från första till sista sidan. Vi läser inte allt men tar ändå del av en stor bredd av nyheter då vi skummar innehållet. Den nätbaserade läsningen däremot styrs i högre grad av val. Vi klickar på just den artikeln vi vill läsa, vilket påverkar vilka andra rubriker vi får se.

Nyhetsbubblan förstärks också av viral spridning. Digitala nyheter når lättare fler läsare, inte minst de som publiceras fritt tillgängligt. Artiklar i publikationer som finansieras av prenumerationer får sämre räckvidd. Format och tillgänglighet, snarare än innehåll, blir avgörande för vilka nyheter flest tar del av. Även rent geografiskt kan bubblan variera. Det kan handla om att synen på vargstammen skiljer sig åt i olika delar av landet, men även att vi som land får en viss syn på olika internationella händelser som en följd av de nyheter vi nås av.

Tendens

Det är ofrånkomligt att nyhetsrapportering i någon mån är subjektiv, men när innehållet präglas av politiska och ideologiska syften, kallas detta inom källkritiken tendens.

Tendentiös information är vanligt förekommande och behöver inte vara ett problem så länge det finns variation i utbud och tillgänglighet och en öppenhet och medvetenhet kring den. Men när tendensen i en källa är stark, minskar den i trovärdighet. De senaste åren har nya aktörer, som kallar sig alternativa medier, väckt kritik mot mer etablerade nyhetsmedier och anklagat dessa för mörkläggning och osanning. Det är både önskvärt och nödvändigt att medierna granskas och kritiseras, men utvecklingen har gått i riktning mot att anklagelser av den här sorten främst görs för att medierna inte bekräftar en viss ståndpunkt. Exempel på detta har vi på sistone sett i USA där president Trump har pekat ut nyhetskanaler som fake news när rapporteringen missgynnat hans intressen.

När nyheter ifrågasätts och misskrediteras baserat på att de inte stödjer ett visst ställningstagande blir tendensen i ifrågasättandet väldigt stark. Även anspråk på “sann nyhetsrapportering” bör väcka misstankar, speciellt när det finns olika tolkningar och perspektiv snarare än sanna och falska versioner.

Åsikter och fakta

Ungefär hälften av Sveriges befolkning tar del av nyheter på nätet. Här förekommer läsarkommentarer och åsiktsutbyten som kan bidra med ny intressant information, men lika ofta förekommer även ett tydligt värderingsstyrt förvrängande av ursprungsnyheten. En yta för åsikter skapas som kan påverka vinklingen av nyheten för andra läsare, i synnerhet då alltför många läser kommentarsfälten utan att ta del av själva nyheten.

Åsikter likställs allt mer med nyheter och fakta. Uttalanden från hälsobloggare utan medicinsk utbildning likställs med vetenskaplig expertis, och faktorer som antal följare och kändisskap kan ge åsikter stort utrymme. Den grundläggande källkritiska frågan om vem som ligger bakom informationen blir därför allt viktigare när rollen som journalist och publicist innehas av personer utan relevant kunskap eller utbildning.

Vi har i denna artikel pekat på tre områden där de senaste årens utveckling har påverkat kraven på källkritik vad gäller nyheter. Det nya medielandskapet kräver en medveten och aktiv nyhetskonsument som kliver utanför sin nyhetsbubbla, ser tendenser och kan skilja åsikter från fakta och underbyggd journalistik.

Tips

Bli en medveten nyhetskonsument

Kolla källans syfte. Finns det en politisk tillhörighet?

Läs hela artikeln! Rubriker är ofta missvisande.

Kolla datum! Gamla nyheter används ofta för att stödja aktuella händelser.

Är det på skämt? Satiriska artiklar får ofta spridning som om de vore sanna.

Du själv. Hur påverkar dina egna åsikter din bedömning av informationen?

Visa mer...