Tuff lagtolkning drabbar många sjuka

Kalmar/Mönsterås Artikeln publicerades
Gunne Börjesson är besviken på hur LSS-lagstiftningen tolkas i praktiken. Nu måste regeringen göra de ändringar som behövs för att förhindra att fler människor med behov blir utan stöd och hjälp.
Foto:Mats Holmertz
Gunne Börjesson är besviken på hur LSS-lagstiftningen tolkas i praktiken. Nu måste regeringen göra de ändringar som behövs för att förhindra att fler människor med behov blir utan stöd och hjälp.

Allt fler människor förlorar rätten till sin personliga assistans. LSS-lagen tolkas tuffare och tuffare.

– Väldigt många människor förlorar chansen till ett värdigt liv, säger Gunne Börjesson.

Gunne Börjesson arbetar som arbetsterapeut i Mönsterås. En återkommande arbetsuppgift för henne är att hjälpa människor med olika behov att ansöka om assistans.

– Många gånger har personen själv svårt att ansöka och känna till hur man överklagar och vilken hjälp man kan få. Jag och kommunens biståndshandläggare får och kan stötta dem i detta arbete. Vi skriver intyg och motiveringar om varför stöd behövs

– Men det är tufft. De lag- och regeltolkningar som gäller i dag av LSS-lagstiftningen får vi inte acceptera. Jag möter förtvivlade människor, i alla åldrar, varje dag. Det spelar i praktiken knappt någon roll hur mycket tid jag lägger ned på att skriva intyg. De som fattar de avgörande besluten träffar inte den person det gäller. Ddet är ett bedrövligt system, säger Gunne Börjesson.

    Gunne Börjesson förklarar gång på gång frustrationen hon och hennes yrkeskollegor känner över den verklighet som råder för människor med behov av hjälp och stöd.

    – Det är kommunens biståndshandläggare som formellt ansöker åt de personer vi bedömer behöver assistans. Men det är en läkare och/eller jag, mina kollegor och annan legitimerad personal som skriver intyg och motiveringar om varför stöd behövs.

    – Jag kan ta ett exempel. En person som klarar av att föra en sked från tallriken till munnen riskerar att nekas assistans eller få assistanstiden sänkt med motiveringen att han/hon klarar av att äta själv. Att han/hon inte klarar av att laga maten eller ta fram varorna ur skåp och kyl, tar Försäkringskassans handläggare ingen hänsyn till, säger Gunne Börjesson.

    Att tala med och inte sällan trösta människor och deras anhöriga efter ett avslag rörande personlig assistans tillhör Gunne Börjessons vardag. Det tunga i samtalen är att lyckas med att förmedla lite hopp.

    – Jag ställer alltid upp och skriver förnyade intyg och är villig att förtydliga de intyg jag skriver, så att handläggaren på Försäkringskassan förstår och kan ge dem den tid personen har rätt till. Det tråkiga är att det kan dra ut så lång tid, upp till ett år innan processen är klar, samt att det tar frustrerande mycket tid från andra akuta ärenden att skriva dessa intyg, allt för att Försäkringskassan ska bli nöjd

    – Alla har ju chansen att överklaga. Men när jag följer de här ärendena är det för mig tydligt, det handlar väldigt mycket om ekonomi. Försäkringskassan skriver nästan regelbundet ned behovstimmarna så de hamnar under 20 timmar/vecka vilket innebär att den sökandes problem blir en kommunal fråga.

    Det som gör Gunne Börjesson extra bekymrad och irriterad är att det de som blir lidande ständigt är människor som redan har det tufft och bekymmersamt.

    – En sjuk människa blir inte frisk bara för att Försäkringskassan säger nej till personlig assistans. Han eller hon behöver hjälp i vilket fall. Men nu blir det kommunen, kanske via hemtjänst eller andra insatser, som får stå för både hjälpen och kostnaderna. Men det hjälper inte att jag blir frustrerad och känner mig uppgiven. Vi måste fortsätta kämpa.

    Vad kan göras åt grundproblemet, att LSS-lagen inte följs enligt de ursprungliga intentionerna?

    – Detta är i grunden en fråga för våra politiker. Försäkringskassans beslut har vunnit gehör i rättsliga prövningar. Det innebär att LSS-lagen och regleringsbreven måste förändras, skrivas om. Jag vet att det pågår utredningar, men det tar alldeles för lång tid. Regering och riksdag måste göra de ändringar som behövs snabbt, för varje dag som går hamnar ytterligare människor i kläm. Den verkligheten är bara sorglig, säger Gunne Börjesson.