Svårt att lösa problem med tiggare i Kalmar

Kalmar Artikeln publicerades
Kommunalrådet Dzenita Abaza (S) tycker det är viktigt att kommunerna har en gemensam hållning till tiggarna. Samtidigt säger hon att tiggeriproblemet nästan är ett omöjligt uppdrag att lösa.
Foto:Anders Johansson
Kommunalrådet Dzenita Abaza (S) tycker det är viktigt att kommunerna har en gemensam hållning till tiggarna. Samtidigt säger hon att tiggeriproblemet nästan är ett omöjligt uppdrag att lösa.

Avhysa, förbjuda, erbjuda camping eller tillfälligt boende. Visst finns det förslag för de akuta problemen med tiggarna.

Men inga långsiktiga lösningar.

– Det är lite av ett mission impossible, säger kommunalrådet Dzenita Abaza (S).

EU-migranterna i Kalmar vållar alltmer debatt. Barometern har i ett antal artiklar beskrivit den oro som några hästtjejer vid Salve känner efter att kommunen nu upplåter mark till ungefär hälften av de tiggare som befinner sig i Kalmar.

Men i insändare och i samtal till redaktionen ifrågasätter nu alltfler politikernas roll och undrar vad de folkvalda gör.

Svaret är: inte mycket.

Någon politisk diskussion har inte förekommit i kommunfullmäktige och hållningen har hittills varit i det närmaste avvaktande.

Dzenita Abaza tror att det beror på frågans komplexitet.

– Vi har diskuterat tiggerifrågan med övriga kommuner i regionförbundet. Vi måste ha en gemensam hållning så att alla gör likadant. Men vi är bara i början av de resonemangen.

– Ingen kommun verkar ha ett bra recept på hur man ska gå tillväga. Men som situationen är nu har vi inte kontroll över läget.

Ett problem upplevs vara själva antalet EU-migranter till Kalmar och Sverige. Vid Salve finns 23 tiggare, men det finns även ett 20-tal till som bor i närheten av Hansa City.

Ingen vet om antalet kommer att stiga och hur man i sådana fall ska tackla det.

Enligt vissa debattörer bör man inlemma tiggarna i det sociala skyddsnätet, vilket inte håller rent ekonomiskt om antalet EU-migranter ökar.

Andra idéer är att kommunerna, som i Kalmar, upplåter speciella platser för tiggarna att bo på. Motargumentet är att det finns en stor risk för att kåkstäder växer fram i en slags missriktad välvilja.

De flesta inser att grundproblemet ligger i Rumänien och Ungern där många EU-migranter kommer ifrån. Ändå är kravet på att lokala politiker ska agera stort.

En som är starkt kritisk till hur Kalmar kommun har hanterat frågan är SD-politikern Thoralf Alfsson.

– Det är inte en kommuns uppgift att ordna boende till EU-medborgare. De får betala och campa på campingar som alla andra.

– Vi föreslog att kommunen skulle låta tiggeri bli tillståndspliktigt. Då hade man kommit till rätta med problemet att de är här längre än tre månader också.

Avhysning, tillståndsplikt och mer efterlevnad av de regler som finns är några av Alfssons lösningar.

– Men effektivast är att inte ge några pengar alls till de som tigger. Då minskar tiggandet.

Oppositionsrådet Christina Fosnes (M) säger sig inte ha någon färdig lösning, men tycker ändå att den politiska majoriteten har hanterat frågan nonchalant.

– Flera förvaltningar är inblandade. Kommunen har upplåtit plats och ett vaktbolag är involverat, allt utan någon politisk diskussion.

– Det här berör våra invånare i Kalmar och handlar om skattemedel. Då måste politiken vara inblandad.

Moderaterna arbetar på att hitta olika lösningar, bland annat genom exempel från andra kommuner.

Även majoriteten i Kalmar jobbar med frågan, poängterar Dzenita Abaza, som inom kort träffar Roger Holmberg (S), ordförande i socialnämnden och kommunchefen Anette Andersson för en diskussion.

EU-migranterna kommer också att diskuteras när S-majoriteten träffas efter semestern i mitten av augusti.

Fakta

Detta har hänt

23 maj: Kalmar öppnar Salve för tiggarna.

11 juli: Häst tjuvrids, tiggarna får skulden.

21 juli: Hästar flyttas efter oro.

24 juli: Tiggarna vädjar om förståelse och jobb.

25 juli: Diakonen Katarina Borgemo frågar sig var politikerna är.

Visa mer...