Sociala medier och viralt delande

Kalmar ,

Post-sanningar, fake news och alternativ fakta. Det du ser, läser eller lyssnar på påverkar din syn på världen. Demokratin bygger på åsiktsfrihet och egna ställningstaganden och i det nya medielandskapet måste vi kritiskt kunna granska och värdera information för att motstå faktaresistens. Källkritik är utan tvekan en demokratifråga. Bibliotekarierna i Kalmarsunds gymnasieförbund guidar dig i Barometerns Källkritik-skola.

Artikeln publicerades 16 maj 2017.

I samband med den senaste tidens terrordåd i flera europeiska städer, inklusive Stockholm, har man kunnat se en tydlig trend: efter varje attack sprids en mängd rykten och falsk information på nätet. Det kan delvis förklaras med den förvirring som uppstår när händelsen pågår, men även när kaoset lagt sig dyker de förvanskade uppgifterna upp - då med syfte att skapa oro och ilska. Även i andra sammanhang, allt ifrån julbelysning till internationella vapenaffärer, förekommer det helt eller delvis påhittade nyheter vilka kan få snabb spridning i sociala medier. Inte bara kan det skapa obefogad rädsla, det kan också drabba individer och rentav förstöra människors liv.

Varför sprids då dessa länkar och varför delar vi dem? En del av svaret kan hittas i psykologin. Det finns en rad faktorer som gör oss mindre benägna att tänka källkritiskt:

Bekräftelse - budskap som stämmer med våra åsikter är lättare att tro på

Närhet - vi tror i högre grad på sådant som vänner och bekanta, människor vi tycker om och ser upp till, säger och delar.

Titlar - vi känner lättare förtroende för en person med en titel, t.ex. “expert inom” eller forskare. Detta kan vara berättigat om expertisen är relevant i sammanhanget, men ibland uttalar sig folk i ämnen de egentligen inte behärskar. Dessutom kan det råda oenighet mellan olika experter inom ett ämne.

Socialt - ju fler som gillar något desto större chans att vi dras med.

Om en nyhet som sprids via sociala medier passar in på en eller flera av de här faktorerna, kan de fungera som varningsklockor för oss och vara en extra anledning till att dubbelkolla informationen innan vi sprider den vidare. Hänvisar texten till en forskare - kolla att forskaren faktiskt existerar och om det finns andra forskare som säger emot. Om nyheten stämmer med något vi tror starkt på bör vi undersöka fakta innan vi delar. Det innebär inte att vi ska misstro allting, men för att falska nyheter inte ska spridas via sociala medier krävs att vi användare motverkar spridningen.

Till viss del spelar etablerad media med i leken. Intäkter beror ofta på hur många klick en sida får, vilket skapar ett incitament att göra klickvänliga titlar - så kallad clickbait. Artiklarna bakom de uppseendeväckande rubriker är ofta förhållandevis innehållslösa - ändå kan de få enorm spridning. Det kan delvis förklaras med att läsare i hög grad delar en länk utan att själv ha läst artikeln. En studie från 2016 vid Columbia University visade att 59% av alla delade länkar i sociala medier aldrig har lästs av dem som delade dem. Det innebär inte i sig att det som delas är felaktigt, men det är troligen en av orsakerna till att falska, felaktiga och grovt vinklade budskap når så bred publik och får så stor genomslagskraft.

Ett första steg till att motverka spridning av falska nyheter är att själv läsa innan man delar, men det räcker inte alltid för att avslöja dem. Virala inlägg är ofta omarbetade varianter av andra källor - det börjar med en nyhetsartikel som modifieras i en annan tidning. Den artikeln i sin tur kanske översätts till svenska, och den som delar den svenska versionen skriver själv ett inlägg med en egen tolkning. Informationen kan misstolkas och förvanskas mycket på vägen.

Fakta

Granskning

Här går vi igenom några enkla steg som hjälper dig granska det som sprids på sociala medier:

Gå tillbaka till källan! Kolla efter länkar i artikeln - i texten, längst ner på sidan eller i relaterat-menyer vid sidan av.

Ta reda på mer om händelsen genom att söka i en söktjänst - för detta kan det vara bra att gå igenom texten och leta nyckelord. Det kan handla om plats, tid, namn, eller citat.

Kolla upp personen eller organisationen som delade nyheten. Verkar de trovärdiga? Vad har de delat tidigare? Vad är deras syfte?

Försök hitta andra källor om du misstänker att källan till artikeln är partisk eller icke trovärdig.

Själva grundtanken med sociala medier är att vi gemensamt skapar innehållet. Detta har öppnat otroligt många möjligheter, men ställer även krav på oss användare. Vi är inte längre enbart mediekonsumenter, utan numera även publicister och med det följer ett ansvar. Tänk därför en extra gång innan du delar!

Begreppslista:

Cickbait - ett lockbete för att öka trafiken till en webbsida.

Desinformation - avsiktlig spridning av felaktig information.

Virala inlägg - när ett inlägg “går viralt”, får det snabbt stor spridning på nätet.

Källor: Viralgranskaren, Statens medieråd

Visa mer...