S delar ut ”blåa löften” för ett rent Kalmarsund

Att göra vad som krävs för att få ordning på sundet är ännu ett vallöfte från Socialdemokraterna i Kalmar. Planen är att bli den första kommunen som antar en handlingsplan som gör att de utsläppsminskningar som krävs enligt Baltic Sea Action Plan kommer att uppnås. I siffror handlar det om att minska utsläppet av kväve med 72 ton årligen och fosfor med 7 ton per år.

– Den är mycket tuffare än det som Vattenmyndigheten kräver. Men det krävs för att det här sundet ska bli rent, säger Anna Thore, (S).

Det nya reningsverket, ska förses med kapacitet för att minimera risken för breddning där vatten går orenat ut i havet. Biogasproduktionen ska bli ännu större, och då behövs en ny storkund. Tanken är att Stångådalsbanan ska bli biogasdriven när landstinget upphandlar tågtrafiken nästa gång.

– Det finns potential att göra mer biogas, säger Steve Sjögren (S).

Andra steg på vägen för att nå målet, är fler sätt att producera vatten, avsaltat havsvatten och renat avloppsvatten är det som måste tillkomma för att säkra dricksvattenproduktionen på sikt. Fler våtmarker och dammar för att sakta ner vattnet när det rinner genom jordbruksbygder är ett delmål och ska genomföras i samverkan med markägarna.

– Intresset hos lantbruket är redan jättestort. Tidigare fanns en konflikt mellan lantbruk och kustmiljö, men nu är bådas fokus att få vattnet att stanna på land.

Att banta ner kväveutsläppen med 72 ton går, menar Thore. Men med fosforn är det värre.

– Vi fixar det inte utan att ta upp de sista kilona från havet, säger hon och hänvisar till musselodlingar.

Musslorna i Hagby håller på att skördas och omvandlas till hönsmat. Fodret är prövat av en lokal äggproducent och det har fungerat bra.

– Musslorna är proteinrik föda och skulle kunna ersätta importerat sojaprotein från Brasilien där det huggs ner regnskog för att kunna odla sojan, säger Johan Persson (S).

Drömscenariot är att det kommer in en utomstående aktör som vill storsatsa på musselodlingar. Nyckeln menar trion är att det finns en förädlingsmarknad och djurfoder skulle kunna bli en sådan.

– Det är görligt. Att bara ta musslorna till förbränning är inte lika bra. Vi vill få in dem som foder och få fram forskning som säger att det är rent och okej, säger Johan Persson.