Narkossköterskor kräver högre löner
Drygt 14 000 personer har skrivit under löneupproret 2008. Upproret startade på centrallasarettet i Västerås med krav på högre ingångslöner för bland annat sjuksköterskor och ett lönelyft på 5000 kronor för dem som redan jobbar. En anledning är att lönepåslaget hamnat på låga två procent de senaste åren.
Narkossjuksköterskorna vid länssjukhuset i Kalmar skulle vilja ha en ingångslön på 25 000 kronor med ett lönespann på upp till 10 000 kronor.
- Folk fattar inte vad vi gör, det är en del av problemet. Vi får inte betalt för ansvaret vi tar varje dag, säger narkossköterskan Nina Rudin.
Narkossjuksköterskor genomgår en fyraårig utbildning på högskolenivå. Undersköterskor är färdigutbildade efter gymnasiet. Ändå skiljer det bara 700 kronor mellan den bäst betalda undersköterskan och den lägst betalda narkossköterskan på länssjukhuset.
- Den högst betalda undersköterskan har 21 300 i lön, den lägsta av oss har 22 000 kronor. Vi vill inte missunna undersköterskorna sin lön, men det är en milsvid skillnad i ansvar, säger narkossköterskan Ylva Gorton.
I de flesta operationsfall får narkossköterskorna själva ta fullt ansvar för patientens välbefinnande i samband med narkosen. De arbetar på ordination från läkaren och får själva bedöma hur mycket läkemedel och vilka läkemedel som ska användas.
Till arbetsuppgifterna hör även en hel del andra uppdrag - ofta långt från den sterila operationssalen. De hjälper till vid hjärtstillestånd på hela sjukhuset och åker på alla fall som kan kräva assisterad andningshjälp, till exempel vid drunkningstillbud och luftvägshinder.
- Att se till att patienten har fria luftvägar är vår största profession, säger Ylva Gorton.
Just nu pågår förhandlingar med arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Landsting. Om parterna inte kommer överens står sjuksköterskorna, narkossköterskorna inräknade, utan avtal från den sista mars. Då är risken stor att det blir strejk.
