Mors dag 99 år: Här är resan från gamla tiders kvinnoideal

Samhälle Artikeln publicerades

Mors dag – ett kärt tillfälle att gratta alla mammor. Men när dagen infördes i Sverige för 99 år sedan så handlade det främst om att hylla ett kvinnoideal som troligtvis få av landets kvinnor hade uppskattat i dag.

Mycket har hänt – för mödrar och andra kvinnor– sedan dess.

Idén att fira Mors dag har sitt ursprung i USA och introducerades av amerikanskan Anna Jarvis, som ville hedra sin bortgångna mor och alla andra mödrar. I Sverige infördes dagen på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg år 1919, med syfte att hylla hemmafrun i en ny modern tid som grundades på kärnfamiljen. Mor skulle enligt instruktionen firas med rara barn, blomsterkvast och ledighet från hushållsarbete – en uppgift som hon alla andra dagar förväntades ta sig an till hundra procent.

Anna Jarvis, upphovskvinna till Mors dag.
Anna Jarvis, upphovskvinna till Mors dag.

Fakta

Så skulle mor firas 1920

Så här såg det ut i det häfte med instruktioner om hur Mors dag skulle firas som gavs ut 1920:

1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.

2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.

3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.

4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.

5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar.

6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållas för mors dag.

Källa: Nordiska Museet

Visa mer...

Den kvinna som hyllades levde således sitt liv i hemmet och tog främst hand om barn och man. Så här såg hennes tillvaro ut i Sverige år 1919:

 

Gift blev omyndig

När Mors Dag infördes var gifta kvinnor i Sverige inte myndiga. Alla ogifta kvinnor blev myndiga vid 21, men den som gifte sig fick inte bara en äkta make utan även en förmyndare.

En förändring kom till stånd först 1921, då alla kvinnor blev myndiga vid 21 års ålder – oavsett civilstatus.

En mor utan röst

Den lyckliga varma husmodern må ha trivts i sitt hem, men utanför väggarna hade hon inte mycket att säga till om innan år 1919. Samma år gick nämligen förslaget om kvinnlig rösträtt igenom i kammaren.

Det dröjde dock ytterligare två år innan det faktiskt hölls ett val där landets kvinnor kunde använda sin likvärdiga rösträtt för första gången.

Karriär och arbetsliv

Nej, här fanns inte lika mycket att välja på för dåtidens kvinnor som i dag. Hemmet var den plats som ansågs lämpligast, och i de fall som kvinnan inte gifte sig och fick barn – eller råkade vara lantbrukarhustru – så var alternativen tämligen begränsade jämfört med de möjligheter som män åtnjöt.

Exempelvis vissa pedagogiska samt omvårdande arbeten, och den växande industrialiseringen liksom företagande erbjöd kvinnor möjlighet till egen försörjning. Men – mellan världskrig ett och två diskuterades faktiskt huruvida gifta kvinnor skulle förbjudas att yrkesarbeta överhuvudtaget.

Rättigheter växer fram

Men så, vid 1925 utökades kvinnors möjligheter att få statliga tjänster. Först 1939 förbjöds arbetsgivare att avskeda kvinnor som gifte sig eller skaffade barn, ett otyg som dittills hade förekommit på arbetsmarknaden.

Värt att nämna i sammanhanget är utbildning: Först 1927 fick kvinnor rätt att gå på statligt läroverk – det vill säga gymnasium. Innan dess var de hänvisade till särskilda flickskolor.

Och nu då?

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men än består skillnader mellan kvinnor och män, exempelvis när det kommer till lön och högre förvärvsmöjligheter:

Enligt Medlingsinstitutet, som är ansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken, så var den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män 12 procent år 2016. Om hänsyn tas till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid blir löneskillnaden 4,5 procent.

Knappt var tredje professor på landets universitet är kvinna i dag.

Bara var femte person i börsbolagens ledningar är en kvinna.

Källor: Nationalencyklopedin, Göteborgs universitetsbibliotek , Nordiska Museet, medlingsinstitutet Universitetskanslersämbetet.

Anna Karolina Eriksson/TT

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.