Länet i EU: ”Vi måste bli en starkare röst”

Bryssel Artikeln publicerades
Småland, Blekinge och Halland har ett gemensamt regionkontor i Bryssel. Där har Sven Kastö varit chef sedan starten för 20 år sedan, och tillsammans med två medarbetare och två praktikanter är han regionens ögon och öron i EU.
Foto: Birgitta Hultman
Småland, Blekinge och Halland har ett gemensamt regionkontor i Bryssel. Där har Sven Kastö varit chef sedan starten för 20 år sedan, och tillsammans med två medarbetare och två praktikanter är han regionens ögon och öron i EU.

Länets ögon och öron inom EU, men också dörröppnare och ett skyltfönster för länets starka sidor. Uppgifterna för regionkontoret i Bryssel är många, men konkurrensen om uppmärksamheten är hård.

– Vi måste bli en starkare röst, säger Sven Kastö.

Han är direktör för regionkontoret för Småland, Blekinge och Halland och håller till ett längre stenkast från Europaparlamentet, på Rue de Luxembourg 3. Där, på andra våningen i en ganska anonym byggnad som heter Nordic House, ligger kontoret som egentligen heter Småland Blekinge Halland South Sweden.

Det är regionerna i Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Halland som tillsammans med Linnéuniversitetet och Jönköping university står bakom. Det betyder att Sven Kastö och hans fyra medhjälpare har 1,2 miljoner invånare i södra Sverige ryggen, och en styrgrupp bestående av regionpolitiker och universitetsrektorer.

Kaffet står på i det lilla barköket när Barometern-OT kommer på besök. I rummet intill sitter de två praktikanterna Mikaela Karlsson, som studerar på Linnéuniversitetet, och Evelina Johansson, som kommer från Helsingborg.

De är i Bryssel något halvår, men Sven Kastö har jobbat på kontoret i 20 år och har varit med från allra första början.

– Tidigare var det en nord-syd-konflikt inom EU, nu är det mer öst-väst, där frågorna gäller rättsstaten, medborgerliga rättigheter, HBTQ och pressfrihet. Nu står mer nationalism mot globalism, stad mot landsbygd, säger han och serverar en belgisk chokladbit till kaffet.

EU består i dag av 350 regioner med 450 miljoner invånare. Konkurrensen om pengar från olika utvecklingsfonder är stenhård.

– Därför är det så viktigt att Småland, Blekinge och Halland talar med en gemensam röst, säger Sven Kastö.

Arbetet just nu handlar inte så mycket om de kommande valet, utan mer om den kommande långtidsbudgeten för 2021-2027, som ska godkännas av parlamentet framåt slutet av hösten. Det handlar om ofantliga och ofattbara pengar: 1 279 miljarder euro, alltså närmare 13 biljoner kronor, vilket är drygt tio gånger mer än Sveriges hela statsbudget.

Samtidigt gör Storbritanniens beslutade utträde att EU:s inkomster minskar. Det påverkar långtidsbudgeten.

– Här håller en stor förändring på att ske, som påverkar även Kalmar län, säger Sven Kastö.

Mikaela Karlsson, som studerar på Linnéuniversitetet, och Evelina Johansson, som kommer från Helsingborg, praktiserar på regionens Brysselkontor.
Foto: Birgitta Hultman
Mikaela Karlsson, som studerar på Linnéuniversitetet, och Evelina Johansson, som kommer från Helsingborg, praktiserar på regionens Brysselkontor.

– Den väldigt osäkra utgången av EU-valet påverkar viljan att samarbeta. Den påverkar också den nya kommissionen som ska utses i slutet av året, och den påverkar EU:s långsiktiga budget.

Framför allt handlar det om den så kallade sammanhållningspolitiken: Pengar som går till att utjämna ekonomiska skillnader inom Europa, som hittills har utgjort 34 procent av EU:s totala budget.

– Starka krafter har verkat för att sammanhållningspolitiken ska minska mellan 5 och 7 procent i den kommande budgeten, samtidigt som pengar till forskning och innovation ska öka kraftigt, säger Sven Kastö.

– Vi har strävat efter att behålla så mycket som möjligt, men utifrån det vi vet nu pekar det mot en minskning. Det betyder mindre pengar totalt, men dessutom mer pengar till fattiga områden, alltså inte till Sverige.

– Men svenska aktörer är trots allt ganska nöjda, utfallet kunde ha blivit mycket värre, säger han.

Däremot kommer mycket mer pengar att satsas på utveckling och forskning.

– Sammanlagt har Sverige fått elva miljarder kronor till forskning och innovation 2007-2013 och vi måste öka vår attraktivitet och bygga strategier för att få mer, säger Sven Kastö.

Bioekonomi och vatten är andra viktiga frågor för regionkontoret. Det handlar om vad vi i Sverige får använda vår skog till: Till exempel elda upp den?

– Vi vill använda skogen både till bränsle och byggmaterial, men i många länder i Europa som knappt har någon skog, där tänker man inte så. Därför är det så viktigt att vi kan säkerställa att våra intressen tillvaratas, säger Sven Kastö.

– Nu klarade vi oss undan regler och får använda skogen som vi vill.

Vattnet är en annan fråga som blir allt viktigare, både i syd- och nordeuropa. Det är inget område där EU har beslutskompetens, men där länderna vill samarbeta allt mer.

– Då kan vi använda Brysselarenan för detta. Här finns många goda exempel och EU-pengar att hämta hem, säger Sven Kastö.

Han framhåller att det finns många sätt att påverka, både informella och formella vägar.

– Vi kan söka upp en handläggare och berätta varför vi är bekymrade eller besöka olika EU-parlamentariker och göra dem medvetna.

– Det är viktigt att komma ihåg att det är lätt att få kontakt med olika EU-handläggare, även högt upp i hierarkin, säger Sven Kastö.

– De behöver oss och våra förslag som goda exempel.

 

LÄS MER OM EU-VALET:

Vi har samlat allt material om och inför EU-valet på en valsajt på Barometern-OT. Här hittar du den.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.