Fyra teorier: Därför kallas Kalmar för "Kvastastan"

Kalmar/Kvastastan Artikeln publicerades
– Att begreppet Kvastastan och Kalmarvisan har hängt med så länge visar att man inte ska underskatta det historieintresse som finns i Kalmar, säger historikern Peter Danielsson som arbetar som antikvarie vid Kalmar läns museum
Foto:Mats Holmertz
– Att begreppet Kvastastan och Kalmarvisan har hängt med så länge visar att man inte ska underskatta det historieintresse som finns i Kalmar, säger historikern Peter Danielsson som arbetar som antikvarie vid Kalmar läns museum

Kalmar har kallats för Kvastastan så länge så att det inte längre finns någon som vet var namnet kommer ifrån.

Men begreppet lever; på Kvarnholmen finns köpcentret Kvasten och så finns badmintonföreningen BMK Kvasten.

Vi vände oss till historikern Peter Danielsson på Kalmar läns museum med vår fråga.

Varför kallas Kalmar stad för Kvastastan?

Frågan har cirkulerat i flertalet år men i stället för att besvaras har den utmynnat i flertalet följdfrågor, teorier och i vissa fall rena spekulationer, säger han. Till en början var Kvastastan ett namn som främst användes av folket runt om i socknarna.

Peter Danielsson förklarar att det finns fyra vanliga teorier:

1. Besvärlig livsmedels- och varutillförsel.

"Uti Calmare Stad der finnes ingen qvast :/: för än lördagen." Begynnelseraderna kommer från Kalmarvisan. En dryckesvisa som inte enbart ska ha skrålats fram genom åren - den har även ha används för att befästa Gustaf Volmar Sylvanders (1816-1882) teori om varför Kalmar stad förknippas med Kvastastan.

Året var 1620 när Kalmars besvär med livsmedels- och varutillförsel efter Kalmarkriget ledde till att samtliga bönder runt om i Kalmar tvingades fara in till stan varje lördag för att sälja någonting på torget.

Sylvanders teori utvecklades sedan av Ivar Modéer (1904-1960). Enligt honom var det inte vad som helst som bönder hade till försäljning på torget. Utan kvastar specifikt.

Peter Danielsson tror inte att det är lögn att det såldes kvastar efter Kalmarkriget. Enligt honom borde det dock inte vara det korrekta svaret på varför Kalmar har kommit att bli Kvastastan.

– Jag tror att kvasten måste ha haft någon mer symbolik i Kalmar än det här, säger han.

2. En törstig kronobefallningsman.

Enligt en sägen från 1800-talet kommer namnet Kvastastan från en kronobefallningsman vid namn Qvast. En dåtida polis som styrde och ställde i Kalmar under de dagar då han inte var allt för berusad. En man som dessutom ska ha haft två döttrar som kallades för viskorna - de små borstarna.

En trippel lyckoträff i namn eller bara fantasier?

Peter Danielsson anser att Qvast-teorin besvarar frågan lite väl enkelt.

– Det låter lite för bra för att vara sant helt enkelt, säger han.

3. En farlig farled.

En annan teori hävdar att staden har fått sitt namn av att det fanns sällsynt många sjömärken, så kallade kvastprickar, i sundet.

– Jag tycker att det här känns lite väl långsökt och teorin har inget underlag i Kalmarvisan, säger Peter Danielsson. Jag lutar mer åt teorin om att man under medeltiden använde sig av skyltar för att visa att man hade alkoholhaltiga drycker till salu.

4. En enkel krogskylt

På medeltiden använde sig handelsmännen av skyltar med olika symboler för att berätta vad som fanns i deras handelsbodar.

Handskmakaren hade handskar på sin skylt, hattmakaren en hatt, bagaren en kringla och urmakare en klocka.

– Men sen fanns det även de som var hökare, alltså vad vi i dag skulle kalla för diversehandlare, och de hade ju så förbaskat med varor så det var inte möjlighet att skylta med allt, säger Peter Danielsson.

Han förklara också att den ursprungliga teorin gällande kvasten som skyltningsredskap utgår från att den ska ha symboliserat att en handelsbod serverade alkoholhaltiga varor.

– Dök det då upp någon myndighetsperson som sa ”jaha vad föregår här?” så kunde man svara ”ja jag säljer kvastar bland annat”. Jag lutar dock åt att man skyltade med en kvast för att man hade någonting som man vill att människor ska köpa.

Peter Danielsson menar att det finns goda möjligheter att den här teorin har en rättfärdig koppling till epitetet Kvastastan. Han poängterar att det dock inte behöver vara så att de handelsbodar som hade en kvast hängandes utanför enbart hade dryck till försäljning.

Av Sveriges 141 städer var det just Kalmar som fick namnet Kvastastan trots att kvastarna med stor sannolikhet användes av handelsbodar runt om i landet. Att epitetet kom att bli förknippat med just Kalmar tror Peter Danielsson beror på den välkända gamla Kalmarvisan.