Kompressionsstrumpor ger ingen medicinsk effekt

Kalmar Artikeln publicerades
Tom Danielsson, forskare på Institutionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitet, har studerat de medicinska effekterna av att träna med kompressionsstrumpor. Resultatet är att många löpare upplever dem som sköna, men de påverkar inte kroppen rent medicinskt.
Foto: Johanna Eriksson
Tom Danielsson, forskare på Institutionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitet, har studerat de medicinska effekterna av att träna med kompressionsstrumpor. Resultatet är att många löpare upplever dem som sköna, men de påverkar inte kroppen rent medicinskt.

Mår kroppen bättre av att du använder kompressionsstrumpor vid träning? Den frågan har en forskningsstudie i Kalmar sökt svaret på. Resultatet? Strumpor eller inte strumpor, det spelar ingen roll.

I våras genomförde Tom Danielsson och Patrick Bergman, forskare på Institutionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitet tillsammans med Jörg Carlsson, professor i kardiologi och överläkare på hjärtsektionen på länssjukhuset i Kalmar, en studie av hur kroppen, specifikt skelettmuskler och hjärtmuskeln, påverkas av om den som tränar bär kompressionsstrumpor under träningspasset.

I studien deltog slutligen 16 personer, nio män och sju kvinnor. Deltagarna fick vid två tillfällen springa tio kilometer på löpband. Löpningen genomfördes på en nivå av 75-85 procent av personens maxkapacitet.

De deltagare vars resultat stack ut på ett onormalt sätt vid provtagningarna sorterades bort i studien.

Kompressionsstrumpor

Så här marknadsförs stöd/kompressionsstrumpor

Vi har tittat runt på olika försäljningssajter av kompressionskläder, här är några av försäljarnas argument för att använda kompressionsstrumpor:

# Stödstrumpor och kompressionsstrumpor ökar blodcirkulationen i benen och motverkar på så sätt svullna och värkande ben.

#Benen känns piggare, mer energifyllda och man orkar mer helt enkelt.

# Kompressionsstrumpornas effekt på blodcirkulationen och användningen av kompressionsstrumpor är en väl dokumenterad och beprövad metod.

# På senare tid har kompressionsstrumpor blivit mycket populära inom sporten. Både under träning men kanske speciellt som återhämtning efteråt.

# Under själva utförandet av sportaktiviteten förhindrar det extra trycket kring vaderna muskelvibrationer i vaderna.

# Efter sportaktiviteten ökar kompressionsstrumporna blodgenomströmningen i musklerna och gör att musklerna återhämtar sig snabbare och man reducerar på så sätt också träningsvärk.

Visa mer...

– Vi såg direkt om någon deltagare exempelvis inte hade följt vår uppmaning att inte träna före testet, då låg deras startvärden helt fel och vi kunde inte använda dem, men det handlade enbart om något enstaka prov.

– Vid varje löppass tog vi tre blodprov. Ett innan löpningen för att få ett basvärde. Sedan togs ett nytt blodprov direkt efter löppasset och ett efter återhämtning, dagen efter.

– Varje löpare fick genomföra ett löppass med kompressionsstrumpor och ett utan strumpor. Här hade vi hjälp av Jörg Carlssons team, vi hade både läkare och biomedicinska analytiker som hjälpte oss både provtagningar och med analyserna av blodproverna, säger Tom Danielsson.

Varför gjorde ni den här studien?

– Att använda kompressionskläder har blivit vanligare och vanligare. Det som från började kallade för stödstrumpor och främst användes av äldre och vid längre flygresor för att förbättra och underlätta blodcirkulationen i benen har nu blivit en del av träningen.

– Man har i tidigare studier bland annat kunnat konstatera minskade muskelvibrationer i samband med användandet av kompression vid träning. Vi ville få svaret om kompressionsstrumporna ger någon effekt på skelettmuskelsönderfall samt påverkan på hjärtmuskel, fortsätter Tom Danielsson.

Målet med studien var att utvärdera och analysera hur löparens blodvärde påverkades under träningen.

Släpper musklerna ifrån sig mer enzymer och proteiner, som myoglobin, creatinkinas och troponin vid en ansträngning och vid muskelvibrationer utan kompressionsstrumpor än med? Utsläppen i blodet av dessa molekyler är nämligen i sig en belastning för kroppen då blodet renas.

Gällande hjärtat var forskarnas hypotes att ökad återförsel i kombination med förändrat perifert tryck skulle kunna ha en effekt på hjärtmuskeln.

Men forskningsstudien handlade inte enbart blodvärden. Samtliga löpare fick också beskriva sin känsla av att träna med och utan kompressionsstrumpor.

Löpdelen av studien genomfördes i våras. Därefter analyserades alla provsvaren och nu har Tom Danielsson, Patrick Bergman och Jörg Carlsson sammanställt och summerat hela forskningsstudien.

Vad blev resultatet, fyller kompressionsstrumporna någon funktion?

– Nej, studien visar tydligt att det inte finns någon signifikant skillnad på testerna mellan löppass med strumpor och utan. Det spelar alltså inte någon roll, rent medicinskt, om du använder kompressionsstrumpor eller ej, säger Tom Danielsson.

Blev du förvånad över resultatet?

– Förvånad, nej faktiskt inte. Resultatet var det vi misstänkte från början. Vi har hört väldigt mycket om kompressionsklädernas effekt. Men det finns inte någon studie som är gjord som vår gällande myoglobin och hjärtmuskelpåverkan och där samma löpare har testats både med och utan strumpor. Jag hade faktiskt blivit mer förvånad om testet visat att strumporna tydligt minskade utsöndringen av muskelmolekyler i blodet, säger Tom Danielsson.

För Jörg Carlsson innebär studieresultatet att tidigare undersökningar som då och då presenterats och som framhåller kompressionsstrumpornas förträfflighet kan läggas åt sidan.

– Vår studie ger ett tydligt svar. Nu kan vi säkert avfärda dem och de undersökningar som säger att det finns medicinska skillnader. Det gör det inte. Sedan kommer säkerligen inte vår studie att få dem som gillar kompressionskläder att sluta använda dem. Men det är en annan sak. Gillar man kompressionskläder ska man använda dem, men man ska inte tro att de gör någon skillnad, säger Jörg Carlsson som nu funderar över om det går att utveckla studien.

– Nu har våra löpare sprungit tio kilometer. Jag skulle vilja testa vad händer med skelett- och hjärtmuskler vid en längre löpsträcka. Det är inte uteslutet att kompressionsstrumpor kan ha en viss effekt vid exempelvis ett maratonlopp, fortsätter Jörg Carlsson.

Men att de medicinska testen inte visar på någon positiv effekt med kompressionsstrumpor innebär inte att användandet är meningslöst.

– Samtliga deltagare i testet fick också beskriva sin känsla av att träna med strumpor jämfört med löpningen utan. Här fick vi en annan bild. Nästan samtliga deltagare uttryckte en känsla av att strumporna var sköna att träna i och att de upplevde att löpningen gick lättare och lite snabbare.

– De här upplevelserna är också viktiga. Det blir nästan som en form av placeboeffekt. Och får du den positiva upplevelsen av att träna med kompressionsstrumpor ska du naturligtvis göra det. Men man ska också vara medveten om att det handlar då om din egen känsla, säger Tom Danielsson.

Vad ska ni använda forskningsstudien till nu? Hur ska ni nå ut med resultatet?

– Vi ska precis i dagarna författa en rapport där vi beskriver och sammanfattar studien. Den rapporten skickar vi sedan ut brett, bland annat till idrottsmedicinska tidskrifter och konferenser. När vi presenterade vår förra studie, den om hur ett Ironmanlopp påverkar kroppen, fick vi ett väldigt positivt bemötande.

– Jag och Jörg Carlsson blev, exempelvis inbjudna till världens största idrottsmedicinska forskarkonferens i Denver med 6 000 deltagare och till Europas största konferens i Dublin där 3 500 personer var på plats. Dessa två konferenser genererade i sig väldigt många kontakter och samtal om studien. Min förhoppning är att vi ska lyckas nå ut på ett liknande sätt även men denna forskningsstudie, det har inte gjorts någon liknande, säger Tom Danielsson.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.