Kommuner rustar för krig

Kalmar Artikeln publicerades
Gert Friberg, räddningschef, har fått mycket på sitt bord de kommande åren eftersom kommunerna ska vara med att rusta för krig. Lindöskolans skyddsrum används i dag som förråd, som de flesta andra skyddsrum. det ska kunna ställas om till skyddsrum på 48 timmar.
Foto:Johanna Eriksson
Gert Friberg, räddningschef, har fått mycket på sitt bord de kommande åren eftersom kommunerna ska vara med att rusta för krig. Lindöskolans skyddsrum används i dag som förråd, som de flesta andra skyddsrum. det ska kunna ställas om till skyddsrum på 48 timmar.

De är både fullproppade av bråte och förfallna. Dessutom räcker inte antalet platser i skyddsrummen i Kalmar till. Men nu satsar kommunen och landstinget på upprustning.

Efter decennier utan en tanke på ofredstider ska nu civilförsvarsarbetet i kommun och landsting taggas upp igen. Avvecklingen av ledningscentraler, skyddsrum och materiel ska upphöra.

Det var i december förra året som regeringen beslutade att statliga myndigheter, landstinget och kommuner ska återuppta det civila försvaret igen. Försvarsmakten och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap levererade i juni en rapport där det slås fast att statliga myndigheter, kommuner, landsting och företag ska kunna möta öppna och dolda påtryckningar; politiska, psykologiska, ekonomiska och militära. Myndigheterna ska också bli bättre på att identifiera och möta underrättelseverksamhet, cyberattacker och väpnade angrepp från en kvalificerad motståndare.

Gert Friberg, räddningschef på Kalmar kommun, är inställd på att jobba mycket mer med frågan framledes. Arbetet har gått på sparlåga de senaste 15, 20 åren.

– Vi kommer säkert att få en del nya direktiv. Vi vet egentligen inte vilka krav som kommer att ställas. Det kommer nog besked via länsstyrelsen. Skyddsrum skulle kunna vara en sådan sak som kan intensifieras. Man får ju använda dem till annat i fredstid, säger Gert Friberg.

Några besked har ändå kommit i dagarna. I ett brev som gått ut till alla kommuner skriver MSB att de anser att ytterligare avveckling av anläggningar, materiel, ledningscentraler, skyddsrum och annat som berör civilt försvar ska stoppas tills vidare, om det inte finns särskilda skäl. Men riktigt skarpa besked om vad kommuner och landsting ska göra för att höja beredskapen dröjer till nästa år, eller året därpå.

– Det vi säger nu är att vi inte vill ta bort något som legat i malpåse i 20 år. Har det gjort det så kan de ligga kvar i två år till, säger Mikael Dyberg-Ek, samordningsansvarig för civilt försvar MSB.

Just skyddsrum var en stor fråga under kalla kriget. När kommunen lämnade över ansvaret för rummen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, 2006 fanns det plats för 63 000 personer i dem. Kvarnholmen, Malmen, Oxhagen, Funkabo och Norrliden är välförsedda med skyddsrum. Men på Stensö, Gamla stan och i Kalmarsundsparken är det tunnsått med drygt en handfull. Lindsdal och Rinkabyholm har inte ett enda. Med de nya instruktionerna kan det bli svårt att avveckla för fastighetsägare som vill bli av med skyddsrummen. Till exempel vill PPE Fastigheter som planerar att bygga 700 bostäder på Rifa-tomten ansökt hos MSB om att ta bort skyddsrummen som finns där. Och kyrkans planer på att använda den gamla ledningscentralen vid Norra kyrkogården kan gå i stå.

Det är inte bara intresset för skyddsrum och ledningscentraler som legat nere de senaste 20 åren. Planeringen för hur kommunal verksamhet som skola och omsorg i ofredstid är obefintlig. Att kopiera sättet frågorna hanterades på under kalla krigets dagar tror vare sig Gert Friberg eller Ana Norlén, beredskapsdirektör på länsstyrelsen.

– På 1980-talet fanns ett 20-tal anställda på länsstyrelsen som alla arbetade med noggrann planering av det civila försvaret. Lagen har inte ändrats sedan dess, däremot den politiska inriktningen med anledning av det nya säkerhetspolitiska läget. Det är enormt mycket som ska göras för att uppnå målsättningen och det går inte att göra som på 1980-talet igen, säger hon.

Länsstyrelsens roll är att leda det civila försvarsarbetet på regional nivå. Än så länge är myndigheten i analysfasen.

– Det här är ingen lätt match. Ska man göra det här på riktigt handlar det om allt från informations- till skalskydd. Det andra är att vi lever i ett "just in time"-samhälle. Det finns knappt inga lager i exempelvis matbutiker längre. Sedan är det organisatoriska kring krigsplanering. I ett sådant läge kan man inte använda mobiler eller e-post för att kommunicera om allting. Förr kunde man skicka hemliga krypterade meddelanden till och från kommuner, men det finns inte längre utan bara hos ett fåtal myndigheter.

Planen är att bygga på den krisberedskap som redan finns. Men innan kommunerna kommit med på tåget är det svårt att vara konkret, menar Ana Norlén.

En enorm förändring sedan dess är digitaliseringen som slagit igenom i hela samhället. Inte minst i sjukvården.

Eva Ingesson, beredskapsplanerare på landstinget i Kalmar, med om. Så snart julhelgerna är över åker hon till Stockholm på konferens med Socialstyrelsen där beredskapsuppväxlingen ska diskuteras.

– Vi ska förstärka krisplanerna vi har, men det kommer säkert mycket fler propåer om vad både vi och kommunerna ska göra. Vad gäller digitaliseringen är vi väldigt beroende av tekniken. Vi måste ha ett annat system att ta till om det slås ut. De frågorna jobbar vi redan med. Men vid ett hårdare tryck behövs ett manuellt system. Sjukvård har ju bedrivits före digitaliseringen, säger Eva Ingesson.

Vem som ska betala för den nya säkerhetsapparaten i kommun och landsting är oklart. Sist de hade ett större ansvar för frågorna, utgick rejäl ersättning från staten. SKL anser att staten än en gång måste börja kompensera i högre utsträckning.

Fakta

Säkerhetsläge bakom ändring

Den 10 december 2015 beslutade regeringen om planeringsanvisningar för det civila försvaret. Beslutet innebär att de så kallade bevakningsansvariga myndigheterna på central och regional nivå ska återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret. Skälet är att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Några faktorer som spelat in i beslutet är den ryska aggressionen mot Ukraina. Ett militärt angrepp mot Sverige bedöms osannolikt men "kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshit kan likväl aldrig uteslutas". "Ett väpnat angrepp mot Sverige från en kvalificerad motståndare skulle troligen vara en del i en bredare konflikt."

Källa: Uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap angående totalförsvarsplanering.

Visa mer...