Kalmar får inte söka bidrag – inte segregerat nog

I slutet på förra veckan meddelade regeringen att man ska satsa på att bryta utanförskap och segregation. De gör detta genom att anslå medel som kommuner, med det de kallar ”socioekonomiska utmaningar”, kan söka. Totalt handlar det om 32 kommuner i landet som i år kan söka medel ur en pott på 425 miljoner kronor. Med start 2020 kommer det finnas 2,2 miljarder kronor årligen att söka därifrån. Satsningen kommer fortgå fram till 2027.

Det är främst kommuner med betydande storlek som får söka medel. Alla residensstäder i södra Sverige är uttagna. Med ett undantag. Kalmar kommun.

– Det är det första statsbidrag jag uppriktigt är glad att vi inte kan söka, säger Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande. Det här är ett kvitto på att det vi gör är rätt.

Idén är alltså att låta kommunerna få möjlighet att bryta segregationen, att inkludera fler i samhället. Med dessa medel så ska kommunerna ges möjlighet att genomföra prioriterade långsiktiga insatser. Regeringen menar i ett pressmeddelande att de kan handla om tidiga insatser för barn och unga, satsningar på utbildning, ökad trygghet, ökad sysselsättning och insatser för att stärka demokratin och det civila samhället. Regeringen har valt ut kommuner genom att titta på hur det ser ut i kommunerna när det gäller valdeltagande, arbetslöshet, l utbildningsnivå och sysselsättningsgrad.

En förklaring till vilka kommuner som bedöms vara i behov av bidraget är andelen utlands födda. Barometern har gått igenom den lista på 32 kommuner och av dessa är det bara Karlskrona som har lika låg andel utlandsfödda, 13,3 procent, jämför med Kalmar, 13,2 procent. Det är SCB som tagit fram statistiken som är från sista december förra året. Största andel utlandsfödda har Botkyrka där över 40 procent är födda utomlands. Ingen av kommunerna har alltså lika låg andel utrikes födda som Kalmar.

Men att det är en anledning tror inte Johan Persson.

– Nej, vi har aktivt jobbat för att inte skapa områden där det bara bor invandrare. Vi har mindre bostadssegregation än andra. Det visar sig i både trygghetsmätningar, sysselsättning och valdeltagande.