Forskaren: ”Den största kvinnliga revolutionen på det sexuella planet någonsin”

KALMAR/LUND Artikeln publicerades
Eva Schömer, docent i rättssociologi vid Lunds universitet och gästprofessor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet fram till årsskiftet, säger att metoo är den största kvinnliga revolutionen på det sexuella planet någonsin.
Foto: David Bergström
Eva Schömer, docent i rättssociologi vid Lunds universitet och gästprofessor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet fram till årsskiftet, säger att metoo är den största kvinnliga revolutionen på det sexuella planet någonsin.

Metoo-vågen sköljde över Sverige som en tsunami under hösten 2017.

En historisk kvinnlig revolution, enligt forskaren Eva Schömer.

– Det nya är att fokus är på förövaren, inte offret, säger hon.

Höstens flodvåg av metoo-berättelser och kvinnors krav på att få rätten till sina egna kroppar började på andra sidan Atlanten i början på oktober. Det var då New York Times avslöjade att den mäktiga Hollywoodproducenten Harvey Weinstein hade utsatt flera kvinnor i branschen för sexuella övergrepp genom åren.

Lulu Carters och Cissi Wallins avslöjanden om att Martin Timell respektive Fredrik Virtanen hade utsatt dem för övergrepp blev startskottet för Metoo-rörelsen i Sverige. Ett 30-tal yrkesgrupper har sedan dess kommit med upprop i samma anda. Till följd av metoo har ett 30-tal män slutat eller tvingats bort från upphöjda positioner i Sverige.

– Jag vill inte säga vad som är störst, men det är klart att metoo är jättestort. Metoo-rörelsen är den största kvinnliga revolutionen som har hänt på det sexuella området och när det gäller kvinnors privata sfär någonsin. Det nya är att fokus är på förövaren, inte offret, säger Eva Schömer och räknar samtidigt upp andra milstolpar i kvinnohistorien som rösträtt, abortfrågan, delad föräldrapenning och när man tog bort sambeskattningen av äkta makar.

– Metoo handlar om några män som får agera på det här sättet, men med stöd av människor som står bredvid och tittar på utan att agera, säger Eva Schömer, docent i rättssociologi vid Lunds universitet.
Foto: David Bergström
– Metoo handlar om några män som får agera på det här sättet, men med stöd av människor som står bredvid och tittar på utan att agera, säger Eva Schömer, docent i rättssociologi vid Lunds universitet.

Eva Schömer är docent i rättssociologi vid Lunds universitet och var gästprofessor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet fram till årsskiftet. Hon forskar dessutom i jämställdhet och genusvetenskap.

– Metoo synliggör hur stort problemet med sexuella övergrepp är. Det handlar inte om att det är fler i dag än för 20 år sedan och det handlar inte om alla män. Det handlar om några män som får agera på det här sättet, men med stöd av människor som står bredvid och tittar på utan att agera. Och det är både män och kvinnor som gör det. Det stora nu är att man kan prata om det, säger Eva Schömer.

Vad tror du att metoo får för konsekvenser?

– Det blir svårare att stå bredvid och blunda för sexuella övergrepp. Det finns fler som kommer att säga något i stället för att titta bort. Dessutom tror jag att vi kan börja prata om det och det är väldigt viktigt att göra det. Vad menar vi med sexuella trakasserier och så vidare.

Innebär det att vi har fått ett starkare systerskap oss kvinnor emellan?

– Det tror jag inte. Tittar vi historiskt, till exempel på det här med kvinnlig rösträtt, så har det inte varit så. Många högstatuskvinnor var emot att arbetarkvinnor skulle få rösträtt över huvud taget. Systerskapet är väldigt problematiskt. Till exempel när de prostituerade kvinnorna gick ut med sitt metoo-upprop kan jag tänka mig att det var många som sade ”Jamen, de får väl skylla sig själva”.

Det finns män som säger att de nu efter metoo inte vet om de kan flörta med en kvinna längre. Varifrån kommer den rädslan?

– Det är inget nytt. Så har män gjort i alla tider. Det handlar om att när ens position rubbas eller man inte längre får ha den makt man tycker sig ha rätt till så agerar man på det här sättet. Det är inget nytt eller konstigt. Jag tycker däremot att de kritiska rösterna har fått väldigt lite utrymme den här gången – och det är nytt.

Även en del kvinnor är kritiska till metoo. Vad tänker du kring det?

– Det handlar också om den egna positionen och det har också alltid funnits kritiska kvinnor i varje viktig kvinnofråga. Jag tänker ofta på Donald Trumps fru Melania. Jag tror på de kvinnor som har gått ut och sagt att de utsatts för övergrepp av honom. Men Melania säger att det aldrig skulle kunna hända. Men tänk på vad hon skulle förlora på att gå ut och ta avstånd i från honom. Hon skulle bli av med all makt och han har galet stor makt. Så är det för väldigt många kvinnor. Även kvinnor i höga positioner kan behöva den manliga kollegialiteten för att behålla sin position. Men sedan handlar det också om världsbild och förståelse och vad man tycker en kvinna är och vad man ska utstå som kvinna.

Vad är viktigt för att metoo ska innebära bestående skillnader?

– Att man håller liv i debatten så att den inte svalnar av. Sedan är det fantastiskt om det får ringar på vattnet ut i skolor och förskolor. Att man börjar prata om könsroller och vad manlighet är och så vidare. Det tror jag är jätteviktigt och då tror jag det blir bättre.

Samma dag som intervjun med Eva Schömer görs i början på januari kommer det ett nytt metoo-upprop från Uppsalas studentnationer.

– Du ser, det tar aldrig slut, säger hon.

Som sagt, debatten lever vidare även 2018.