Tre lokala kvinnor om Metoo

KALMAR Artikeln publicerades

Tusentals kvinnor från olika branscher och grupper har skrivit under Metoo-upprop. Här är tre lokala kvinnors tankar.

 

Elin Ruth Sigvardsson.
Elin Ruth Sigvardsson.

Elin Ruth Sigvardsson, artist, ursprungligen från Mönsterås men bor numera i Malmö, #närmusikentystnar

1) Vad har #metoo betytt för dig?

”Metoo har betytt så mycket för mig. Det har framkallat en total känslostorm och varit otroligt omtumlande och rörande, både på en personlig nivå och på grund av vad som händer på en mer strukturell nivå. Jag har gråtit så mycket. Både av lättnad, sorg och ursinne. Vi har varit med och skrivit historia den senaste månaden, och de samtal vi har haft/har med varandra i olika Facebookgrupper där vi öppnat oss för varandra, delat våra erfarenheter och historier och gett varandra kärlek och stöd har varit enormt stärkande. Metoo har stärkt mitt systerskap med andra kvinnor ytterligare, gett mig nya insikter om mig själv och andra, och gett mig hopp om upprättelse och förändring. Jag har också insett allvaret i vad jag själv varit med om och kunnat börja jobba med att förlåta mig själv och omplacera skulden och skammen från mig själv till den som faktiskt ska bära den.”

2) Vad hoppas du att #metoo leder till?

”Jag hoppas att Metoo nu inte stannar vid en hashtag, utan att denna revolution (!) leder till faktiska förändringar, både i lagstiftning och i attityd i samhället. Jag hoppas att ALLA människor vågar och orkar rannsaka sig själva och göra förändringar. Jag hoppas att vi blir mer uppmärksamma i olika situationer, små som stora, så vi kan börja bryta mönster. Jag hoppas att män vågar titta på strukturer och vara med och kämpa för jämställdhet i stället för att känna sig kränkta och gå till försvar. Jag hoppas att sexuella trakasserier, våld och maktutövande tas på största allvar och får direkta konsekvenser. Och slutligen hoppas jag att jag själv, och alla andra utsatta, får lov att känna upprättelse, trygghet och frihet såväl i hemmet som på arbetet och i övriga livet.”

Cajsa Hermansson.
Cajsa Hermansson.

Cajsa Hermansson, Kalmar, jobbar till sjöss, #lättaankar

1) Vad har Metoo betytt för dig?

”En mix av känslor men mest stärkt. Stärkt i att våga vara obekväm och säga till direkt istället för att för att komma på ett smidigt svar på opassande beteende/kommentarer i efterhand. Sådana där svar som jag aldrig yppar högt ändå för att det är ’för sent’. Att veta att det finns kollegor, vänner och hela Metoo som backar upp, och att jag genom att säga ifrån backar upp någon annan och bidrar med ett steg bort från mossiga strukturer.”

2) Vad hoppas du att det leder till?

”Jag hoppas på ett uppvaknande och en ökad självinsikt om ens eget inflytande och påverkan. Björn Ulvaeus krönika ’Abba-Björn: Varför gjorde jag inte så före Metoo?’ i SvD är ett bra exempel att läsa om man undrar.”

 

Sofia Ekelund Fogelström.
Foto: Mats Holmertz
Sofia Ekelund Fogelström.

Sofia Ekelund Fogelström, präst från Öland, #vardeljus

1) Vad har Metoo betytt för dig?

”Äntligen blev det synligt hur strukturer och normer påverkar oss. Det var som att de många berättelserna gjorde oss som samhälle medvetet om att det finns blinda fläckar. Jag ser Metoo-rörelsen som en befrielserörelse. Som kristen känner jag igen ett mönster som handlar om att riva de murar som gör människan ensam, isolerad och utsatt, att låta de berättelser som tidigare blivit tystade berättas så de hörs. För när det görs förändrar det faktiskt verkligheten som vi ser den så att fler får plats, får luft att andas, liv att levas, befriade. Att ifrågasätta det vi ser som självklart är en del av min tro. Vi behöver göra det arbetet, om det så gäller vår syn på vad det är att vara människa eller Gud eller främling. Om det så gäller sexualitet, konsumtion, miljö eller roller. Att se och lyssna, sätta ord på och riva ner murar är min uppgift som lärjunge till Jesus.”

2) Vad hoppas du att det leder till?

”Fler öppnade ögon, så det kan bli en verklig djupgående förändring. Och då gäller det att hålla i, inte tappa hoppet och tron på att det går. Jag märker att jag i mitt uppdrag som präst funderar mycket på hur kyrkans rum och det som händer och görs i gudstjänsten svarar på det. Vad behöver sättas ord på? Hur kan försoning och fred ge kraft, mod och hopp så förändringen blir påtaglig.”